skip to Main Content

10-11-månadersrapport

Tiden gick plötsligt så fort och Lia har redan hunnit bli 11 månader. Jag bestämde mig sist och slutligen för att kombinera två inlägg, istället för att ligga efter. Men jag har åtminstone förberett lite under månaden och skrivit ner utvecklingen vid både 10 och 11 månader. Och med vissa saker har det ju faktiskt inte heller hunnit hända så mycket under tiden. Bilderna är ändå tagna nu först vid 11 månader. En dag innan 11-månadersdagen.

Vi har inte varit på något rådgivningsbesök dessa månader heller. Nästa gång är först vid 1 år här i Korsholm. Men jag har åtminstone ingen känsla av att hon skulle ha växt enormt mycket. Utan helt sådär i sakta mak som sist. Fast det är ju svårt för mig att bedöma som ser henne hela tiden. Jag är ändå inte så säker på att hon gått över 10 kg ännu. Åtminstone inte på vår våg, men den visar inte heller samma som rådgivningens, då jag vid ett tidigare besök försökte jämföra. Nu minns jag tyvärr inte om vår våg visade mer eller mindre 😛 Men det ska bli spännande att se om det är under eller över 10 kg vid 1 år.



På klädstorleksfronten har det inte hänt så mycket sedan 9 månader.
Hon använder storlek 74 på nästan allt. Fast om jag köper nytt nu, köper jag storlek 80 om det inte ser gigantiskt ut. Förra veckan köpte jag ändå en Polarn och Pyret skalhalare i storlek 74, eftersom skillnaden var ganska liten mellan storlekarna. 74:an hade nämligen ännu svängbara händer och fötter, vilket inte 80:an hade. Men det är en annan historia.

Sömnen. Alltså jag vågar ju nästan inte skriva det men hon sover faktiskt bättre. Strax efter 10-månadersdagen åkte vi iväg på semesterresa, och som vanligt på hotell sov hon sååå bra! Vaknade vid 5-6 tiden EN gång. Vilket hon nu faktiskt har fortsatt med sedan vi kom hem. Mer eller mindre. En sådan lyx som jag nu nästan inte ens vågar skriva eller säga högt. Vill inte jinxa det liksom 😀 Men nu har jag väl gjort det då…

Några dagar innan resan hade jag värsta spysjukan och blev till och med intagen till sjukhuset på dropp en natt. Då sov Philipp med L två nätter, och då hade hon också sovit riktigt bra. Han gav henne bara vatten när hon vaknade. Och egentligen är det sedan dess hon har sovit bra… Så vi får verkligen hoppas att det har svängt nu! Innan spysjukan och resan vaknade hon kanske 3-4 gånger per natt och nu efteråt har det bara varit 1-2 gånger. Ibland 3 men det har faktiskt varit ovanligt.

Däremot har hon börjat vakna tidigt istället. 6-7 tiden brukar hon inte vilja sova längre. I och med växlingen till sommartid sov hon till klockan 8 två dagar men sen svängde det tillbaka till klockan 7. Detta är ju inte särskilt kul, säger den morgontrötta modern, men det är nog ändå mycket bättre den vägen än att vakna tusen gånger per natt. Man får åtminstone den där välbehövliga sammanhängande sömnen på 5-6 timmar som jag inte fått på mycket, mycket länge. Det har till och med hänt en eller två gånger att hon sovit hela natten, alla gånger givetvis på hotell. Men ändå!

Vi försöker för övrigt lägga henne mellan 20-21 fortfarande. Det verkar inte vara så stor skillnad om vi lägger henne 19 eller 22. Ändå vaknar hon samma tid på morgonen. (Misstänker att det är ljuset.) Nattandet tar allt från 5 till 30 minuter. För det mesta ändå bara 10-15 minuter.

Dagsömnen har stabiliserat sig ganska bra till 2 timmar. Det är ganska sällan som hon bara sover 1 timme. Lika sällan sover hon över 2,5h. Det verkar inte spela så stor roll om jag lägger henne för dagssömn vid 11 eller 13, ändå sover hon sina 2 timmar och då har jag förstås börjat skjuta på detta lite så att hon inte ska bli så fruktansvärt trött mot kvällen. För det mesta blir det alltså sömn runt 12. Nu vid 11 månader när hon har börjat vakna tidigare om morgnarna, har tiden för dagsömnen dock börjat krypa tillbaka till lite tidigare när man märker att hon är trött redan vid 11. Men vi får se hur detta artar sig. Att söva henne till dagssömnen har nu nog redan i flera månader gått supersmidigt. Man får nästan bara klä på henne och köra ut vagnen och så sover hon redan.

Motoriken. Nästan prick på 10-månadersdagen drog hon sig upp att stå mot en fotpall för första gången, och sedan dess har hon förstås börjat ställa sig upp mot allt hon hittar. Bara några dagar innan hade hon börjat sätta sig upp i sittande från att ha legat på mage. Det är alltså väldigt sällan hon trivs på mage nuförtiden. Hon vill hela tiden stå mot någonting eller sitta på rumpan eller på knäna.

Hon kryper inte ännu heller, så jag misstänker nästan att hon kommer att skippa detta steg och börja gå istället. Hon brukar nämligen nog stå på alla 4 men sen när hon ska framåt sätter hon ner magen och drar sig fram med händerna. Fort går det numera också! Jag blev nästan förvånad när jag nu läste igenom 9-månadersrapporten och det stod att hon nyligen hade lärt sig dra sig framåt. Känns som om hon gjort detta i en evighet redan! Några gånger har jag råkat se att hon krupit fram till och med 4-5 steg. Så det verkar ju som om hon KAN, men jag funderar om hon ändå tycker att det är smidigare att dra sig fram?

Vi byggde på helgen ihop gåvagnen hon fick i julklapp och med den tar hon faktiskt försiktigt några steg framåt. Jag tror alltså inte att det dröjer länge förrän hon börjar gå med den.

Förståelse. Lia förstår betydelsen av mer och mer saker för varje dag som går. Saker som jag nu är bombsäker på att hon förstår är att vinka och klappa händerna, hon vinkar alltså om man säger vinka, hej eller hejdå, eller om man börjar nynna på ”hej hej vink vink sången” från babysimmet. Alltså inte ens orden behövs för att hon ska börja vinka då. Hon förstår också om man frågar om hon vill ha tissen, eller en majsbåge. Detsamma om man frågar om hon är hungrig. Allt detta vid 10 månader.

Nu de senaste veckorna, när 11-månaderdagen har börjat närma sig, har hon också börjat härma då Elmeri skäller. Och om man frågar henne vad ”Elmeri säger” eller vad ”hunden säger” så börjar hon också skälla. Det är sååå gulligt! Ibland blir man nästan lite skrämd av hur mycket hon helt plötsligt förstår! Var är mamma/pappa/Elmeri? förstår hon också. Och förra veckan hade mommo lärt henne att peka på var lampan är när man frågar. Nu när man märker att hon förstår, är det ju ännu roligare att försöka lära henne saker än vad det har varit förr. SNABBT kan hon snajja någonting som man lärt henne.

Pratet. Just nu är det nog ordet ”baby” som gäller. När hon ser sig själv i spegeln eller ser andra barn så säger hon ”baby”. Varje gång. Elmeri och pappa blir dock ibland också kallade för baby. Ibland också lite andra saker, men åtminstone betyder det någonting som har med barn/människor eller saker hon tycker om, att göra. Hon säger också ”mamma-mamma” när hon är ledsen eller upprörd. Jag tror att det kom ungefär prick vid 10-månadersdagen.

För övrigt fortsätter hon att säga ”gang-gang-gang-gang”, men detta har nog blivit mycket mer sällan. Som sagt så skäller hon också som en hund och kan ofta härma många läten, t.ex. nysningar, hostningar, skratt osv. Om man sjunger en sång utan ord och använder sig typ av ”du-du-du-duu” istället börjar hon ofta också sjunga på samma sätt när man slutar. Blir lika imponerad varje gång 😛 Samtidigt dansar hon förstås.

Oklart om jag skrivit någonting om dansen tidigare, men det har hon också börjat göra nästan alltid när hon hör musik eller när vi sjunger.

Maten. Nästan oförändrat från 9 månader.

En dag kan se ut så här:

08:00
Frukost
En babyyoghurt och en brödskiva
Amning en stund efteråt (inte varje dag, beror lite på om hon ”har tid” eller inte, nu mot 11 månader har denna nog börjat lämna bort helt. Hon är mer intresserad av att leka)

11:00 Lunch
En 8-månaders barnmatsburk
Verkar hon jättehungrig ännu får hon också en fruktsmoothie på det
Amning efteråt

15:00 Mellis
T.ex. en banan i bitar eller en fruktpuré eller en brödskiva
Vid 10 månader kunde hon också ibland bara ammas som mellis, men det har vi nog också slutat med nu till 11 månader. Alltså hon kan nog amma också ibland efter mellis, men inte endast amning som mellanmål längre

17:15 Middag
En 8-månaders barnmatsburk
Ibland också en brödskiva t.ex. för att hålla henne upptagen medan vi själva äter
Verkar hon jättehungrig kan hon ännu få en fruktsmoothie till efterrätt
Amning efteråt (inte varje dag, beror lite på hur sent hon fått middag)

19:30 Kvällsmål
2 dl grötpulver + en fruktpuré
Amning efteråt

Amning cirka 1-2 gånger per natt.

L äter väldigt bra överlag tycker jag. Det lämnar nästan aldrig någon mat och hon är också bra på att säga till om hon vill ha mera.

Det som också kommit under dessa månader är separationsfasen. Den kom liksom lite krypande, jag kan inte riktigt sätta fingret på när det kom. Helt plötsligt var det ingen annan än mamma som dög till att natta (kanske vid 10 månader ungefär). Det blir gallskrik om pappa ens försöker gå iväg och natta henne. Vi tänker att det är en övergående fas och gör helt enkelt det som hon verkar behöva just nu. Är jag däremot inte hemma någon kväll kan Philipp natta henne hur bra som helst!

Detsamma gäller om L är med Philipp i till exempel vardagsrummet. Då kan de vara på tumis hur länge som helst och L är på strålande humör. Men så fort jag visar mig eller pratar, då är det slut på pappatiden. Då är det endast mamma som duger. Om jag måste få någonting gjort som jag absolut inte kan göra tillsammans med henne och måste ”gå förbi” rummet hon är i, brukar vi försöka distrahera henne så att hon inte ser mig. Man lär sig sina knep liksom 😛

Å ena sidan är det ju väldigt mysigt att känna sig behövd, men å andra sidan är det ju tufft för Philipp att inte duga. Samtidigt som vi förstås vet att det är en naturlig del av utvecklingen. Men det blir förstås ibland tungt för mig att aldrig riktigt få vila eller få någonting gjort här hemma när hon endast ska vara med mig och jag måste göra allt med henne just nu. Men det är väl bara att passa på att njuta ändå, tids nog vill hon väl inte alls vara såhär mycket med mig 😀

Det är så underbart att se hur hon blir mer och mer som en riktig person för varje dag som går. En liten minimänniska med egen personlighet, egen vilja och stor nyfikenhet. För det mesta är hon glad och på bra humör och vill undersöka allt som kommer i hennes väg. Små detaljer är fortfarande en hit!

Hon kan också underhålla sig själv med sina leksaker en rätt god stund och älskar att plocka upp sina leksaker på bordet. Hon gillar också att sätta saker in i varandra. Alltså t.ex. stapla burkar i varandra eller att lägga in klossar i en låda. Ta ut och sätta tillbaka, ta ut och sätta tillbaka… så håller vi på 😀 En annan favorit är att dra av sig sockorna och leka med dem. Eller varför inte stoppa in sockorna i tidigare nämnda låda.

Hon är så otroligt underbar på alla sätt och vis! <3

Och det är väl ungefär vad som hänt på två månader. Det känns faktiskt ganska konstigt att det går sååå snabbt framåt nu. Jag kan som sagt inte förstå att det bara är 2 månader sedan hon inte alls kunde ta sig framåt, eller att det redan är 1 månad sedan hon kunde sätta sig upp själv. Och helt ofattbart är det ju att hon har fyllt ETT ÅR nästa gång jag skriver detta inlägg. Hur fort kan ett år gå egentligen?

Sara.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Back To Top