skip to Main Content

Tankar i vecka 23

Från att ha ”bytt gravidvecka” på söndagar byter jag nu på onsdagar. Det känns alltså nästan som om gravidveckorna går ännu fortare bara för den sakens skull 😛 I måndags var jag till rådgivningen där allt såg riktigt bra ut. Fick också lyssna på hjärtrytmen som lät fin. Skönt!

Jag hade som vanligt lite högt blodtryck på mottagningen och fick därmed hem en mätare. Jag ska nu mäta trycket morgon och kväll. Detta är välbekant från förra graviditeten där jag nog mätte nästan varje dag, åtminstone under sista trimestern. Fast för det mesta är trycket nästan alltid bra här hemma. Lider som bekant av vitrockseffekt. Endast en gång under förra graviditeten fick jag så högt blodtryck (mådde även dåligt och hade huvudvärk) att jag kände mig tvungen att ringa förlossningen (minns ej exakt, men typ 160/110). Annars brukar det ligga på 120/80 ungefär. Detta var bara någon dag innan planerad igångsättning, så jag fick endast svaret att avvakta och återkomma om det inte gick ner, vilket det nog gjorde till följande dag.

På rådgivningsbesöket pratade vi lite om min rädsla inför den kommande förlossningen. Eller snarare mitt ”trauma” från förra förlossningen. Jag var ju faktiskt inte alls så rädd inför förlossningen sist som jag är nu. Jag kommer att få remiss till en fadderbarnmorska på pelkopoli, vilket känns skönt att det är på gång nu. Ingen aning hur snabbt man blir kontaktad därifrån dock. Vi pratade också om det faktum att ifall denna beeb inte heller vill komma ut innan BF kommer jag antagligen att bli igångsatt igen (pga grav.diabetes). Vilket jag förstås hemskt gärna skulle vilja undvika. Hoppas innerligt att det skulle komma igång av sig själv i passlig vecka sedan när det får bli dags.

Jag hann ju skriva förra veckan att jag kommer att vänta lite med insulinet, men bara 3 dagar efter fick jag ändå lov att börja på. Fastevärdena började krypa uppåt igen, vilket betydde att jag fick lov att påbörja insulinet ändå. Den första dagen var lite skrämmande att sticka sig igen, men det gör faktiskt mycket mindre ont att sticka insulin än att mäta blodsocker. Dessutom sticker jag alltså bara insulin en gång per dag. Nu får vi bara hoppas att blodsockret kommer sig i balans så småningom.

Jag fick också mitt ”gravidintyg” från rådgivningen, vilket ger mig rätten att ansöka om moderskapspenning och mammalådan. Funderade nog en stund om det är någon vits att ta en låda denna gång. Speciellt eftersom det inte är särskilt länge sedan sist. Men det är ändå några saker som jag gärna vill ha därifrån, alltså lutar det starkt mot lådan för tillfället! Kommer dock att vänta med beställning så länge som möjligt eftersom jag absolut vill ha 2019 års låda! Tyckte att åkpåsen och halaren och många av kläderna är mycket finare 😛

Börjar bli lite nervös inför ultraljudet på tisdag när de ville kolla upp hjärtat igen. Även om hon nog väl poängterade att allt verkade se bra ut, har man ju ändå den där lilla gnagande oron ändå.

Krämporna då? Min höftsmärta har tyvärr tilltagit denna vecka. Kan inte sitta med benen i kors eller i konstiga ställningar och det blir värre av att vara för aktiv en dag. Antar att detta är foglossning. Jag hade samma i förra graviditeten, men det kom nog inte så här tidigt då. Men för övrigt mår jag nog bra! Är fortsättningsvis ganska pigg och orkar med mycket trots liten vilding här hemma och man aldrig får sitta ner och vila. Så småningom börjar det ändå liksom ”kännas” att man är gravid. Alltså att jag inte kan böja mig ner efter saker lika lätt, foglossningen som sagt, och helt enkelt att saker och ting börjar bli tyngre för kroppen!

Sara.

This Post Has 2 Comments
  1. Vissa grejer i nya lådan var riktigt fina, medan andra inte alls föll mig i smaken. 😊 Men det är väl så de ska va. Hoppas du får må bra ännu. Tyckte det var skitjobbigt att picka Klexane-sprutor efter kejsarsnittet så var glad när 10 dagar hade gått. Fast under de senaste veckorna har jag ju varit en nåldyna så att bli pickad känns inte lika jobbigt längre.

    1. Jo men precis, smaken är väl som baken 😀 vissa saker hade jag kanske också velat ha från 2018-års låda, men sen vissa saker lockar ändå mer från 2019 😛 så ska som sagt försöka mitt bästa för att få den, hehe. Med BF i augusti ser det ju faktiskt ut som man ganska bra ”kan välja”, förra gången hade jag inte någon chans att få någon annan än 2017 eftersom jag ju måste ansöka om den typ redan i början av mars och de brukar ju komma snabbt har jag förstått! Jag tror att man säkert vänjer sig ganska bra med att picka sig själv (eller bli pickad för den delen). Minns att jag typ grät första gången jag skulle ta en insulinspruta då i förra graviditeten men nu när jag e så van så känns det knappt och har blivit rutin snabbt igen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Back To Top