skip to Main Content

USA 2017 – Day 7 – First night in Vegas

Det har blivit dags för ett till USA-inlägg här på bloggen, även om det börjar vara ganska länge sedan vi faktiskt var på denna resa. Jag vill ändå gärna ha den bloggad och ska fortsättningsvis försöka återkomma med USA-inlägg då och då. Dag 7 av vår road trip i USA anländer vi alltså till Las Vegas efter att ha kört genom Death Valley.

Det blev spännande när vi började närma oss Las Vegas. Var vi verkligen här nu? Snabbt såg vi vårt hotell från motorvägen, men först åkte vi faktiskt och hämtade upp Philipps kompis som hade flugit in till Las Vegas samma dag för att umgås med oss i 3 dagar. Han bodde på ett annat hotell, men det var smidigt att hämta honom och sedan köra tillbaka till vårt hotell Vdara.

Jag ville prompt ha ett hotell där man hade utsikt över Bellagiofontänen. Vdara är dessutom ett rökfritt och casinofritt hotell. Vilket gör det mer som ett vanligt hotell, lite mindre folk och ingen rökig lukt. Ett toppenval om ni frågar mig! Jag har inget behov av att faktiskt ha ett casino i hotellet och frisk luft är ju inte så illa det heller. (Annars fick man alltså röka nästan överallt, men inte på detta hotell!)

För övrigt hade Las Vegas hela resans billigaste hotellutbud. Man kan verkligen bo jättebilligt här. Men just därför ville vi också lyxa till det lite när vi en gång kunde. Las Vegas var ungefär det enda stället på hela resan där vi hade råd med ett lite bättre rum. Betalade cirka 180 per natt för en svit med utsikt över fontänen. Helt klart resans till standarden bästa rum. Liksom lite mera ”finsk standard” på hotell. Fräscht och nytt med stort badrum och en liten soffgrupp och kök till och med. Toknöjda var vi i alla fall med vårt val.

Efter att vi checkat in begav vi oss genast ut för att utforska Vegas. Det första stället vi gick in på var Arias casino. Grannhotellet. Där hittade vi också en bit lunch på någon restaurang.

Efteråt ville vi se Bellagiofontänen på lite närmare håll, och gick alltså till det andra grannhotellet. Det var ändå så sjukligt hett att vi dock inte stod ut att titta så hemskt länge. Men jag älskade verkligen fontänshowerna, hur klyschigt och turistigt det än låter. På kvällarna när det var lite svalare hade jag nog kunnat stå och titta på dem hur länge som helst.

Bellagio’s casino här nedanför.

Vi vandrade vidare till New York, New York.

Pausade vid The Centrifuge vid MGM. Philipp fick sin Whiskey! Här gamblade vi väl också våra första dollars och Philipp vann 88 dollar. Också resans enda ”stora” vinst. Hehe.

Det var också en HIMLA tur att vi vann dessa 88 dollar, eftersom Nordeas alla utlandsbetalningar på något sätt låg nere. Plötsligt kunde vi inte använda våra kort någonstans och vi hade inte tagit ut mer pengar heller. Så för våra sista dollar lyckades vi alltså gambla till oss en middag. Inte illa. Nordea kunde för övrigt inte svara på när det skulle börja fungera igen… Jag var sjukt arg och störd över detta! Ringde säkert en svindyr kundtjänst mitt i natten utan att få någon hjälp. Vad gör man liksom? Okej vi hade ju J med oss som vi hade fått låna av. Men annars vet jag inte vad vi hade gjort.

Det började skymma och staden blev mycket vackrare. Las Vegas bör nog ses i skymning eller natt. På dagen är det inte så vackert om jag får vara ärlig.

Vi pausade på Rock & Reilley’s för drinkar. Trots att baren var utomhus (i den extrema hettan) kunde man faktiskt sitta här, det fanns nämligen sånadär ”mist cooling systems” som alltså sprayde ett tunt lager av ”vatten” på oss hela tiden. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Jag hade åtminstone aldrig sett någonting liknande förut. Det var sååå skönt, man blev inte våt men fick hela tiden svalkande luft på sig trots att man satt utomhus. Och detta fanns väl nog på de flesta utomhusställen i Vegas där man inte kunde ha AC. Inomhus var det ju alltid svalt och skönt överallt. Och vi snackar temperaturer på närmare 40 grader trots att det var kväll.

Kvällens middag åt vi på Fatburger. Philipp hade blivit rekommenderad deras burgare av en kollega och vi andra tyckte att det verkade som en bra idé. Helt bra burgare! Ingenting superspeciellt men helt gott ändå. Jag som var väldigt illamående mest hela tiden (gravid… kunde inte tåla flottig mat) beställde dock en väldigt ”torr” burgare utan ost och allt möjligt. Så det kan ju dock hända att detta påverkade smakupplevelsen en aning 😛

Gick förstås en vända till fontänen och såg X antal shower. ”Bara en till” sade jag jättemånga gånger, och männen suckade kanske lite… De klagade ändå inte högljutt, så kanske de också tyckte om showerna, vem vet 😛

Okej, jättetråkigt att bara se stillbilder på detta, jag vet! 😛 Jag filmade också en hel del under resan men det återstå att se om jag någonsin orkar och hinner klippa ihop någon film av det hela. Det har ju tagit mig nästan 2 år nu att bara ens blogga om resan.

Så häftigt att se! 

Jag spelar lite! Vann dock inget.

Väl tillbaka på hotellrummet kunde jag inte motstå att bara se en show till. Haha. Känner mig lätt besatt, men det var verkligen så vackert och jag var mycket nöjd med val av hotell och rum.

Följande dag åkte vi helikopter till Grand Canyon, men mer om det en annan gång!

Sara.


De andra inläggen från vår USA resa hittas här: 

USA 2017 – DAY 1 – Flying to California

USA 2017 – DAY 2 – First Day in San Fransisco

USA 2017 – DAY 3 – Alcatraz and Angel Island

USA 2017 – DAY 4 – The Roadtrip is Starting – San Fransisco to Mariposa

USA 2017 – DAY 5 – Yosemite and Tioga Pass

USA 2017 – DAY 5 – South Tufas at Mono Lake and Mammoth Mountain Inn

USA 2017 – DAY 6 – Bodie Ghost Town and Lone Pine

USA 2017 – DAY 7 – Driving Through Death Valley


 

Madeira 2019 – Del 3

Dag 6

Efter frukost och lite solande (och lek) på terrassen begav vi oss iväg mot centrum. Vi hade nämligen planerat att åka upp till Monte denna dag.

Lia somnade som tur i vagnen medan vi promenerade. Det tog väl ungefär 1 timme för oss att gå från vårt hotell till andra sidan staden där liftarna upp till Monte ligger.

Eftersom Lia ännu sov tog vi några omvägar på slutet. Vi tänkte att det skulle vara trevligt att besöka saluhallen! Dock tänkte vi inte alls på att det råkade vara söndag, och därmed var saluhallen stängd. Lite synd, men vi har ju faktiskt sett den förut också. Någonstans här råkade Lia också vakna och vi kunde vandra vidare till liften.

Lia tyckte att det var hemskt spännande att åka upp med liften. Även om jag är lite höjd- och flygrädd tycker jag konstigt nog inte alls att det är särskilt läskigt att åka upp med en dylik lift.


Väl uppe i Monte vandrade vi till kyrkan, en kort promenad från liften. Vi började alla känna oss lite hungriga och råkade hitta ett gulligt litet café precis intill kyrktrapporna.

Sweet Monte.

Vi beställde varsin smörgås och Lillis fick äta sitt medhavda mellanmål.

Utsikten över Funchal var inte fy skam.

Hade vi inte haft med oss vagnen hade jag gärna besökt den botaniska trädgården igen, när vi en gång befann oss här uppe. Den är tyvärr inte särskilt vagnanpassad och vi hade inte med oss bärselen på dagens utflykt heller. Så efter vår lilla lunch och sightseeing uppe i Monte åkte vi ner tillbaka till centrum igen.

L pratade förstås med våra medresenär under färden ner. Inte det minsta blyg för det mesta.

Vi promenerade tillbaka genom centrum. Alla butiker var tyvärr stängda eftersom det var söndag. Fönstershoppade i några gulliga barnklädesaffärer. Philipp tyckte säkert att det var tur att det var söndag 😛

Philipp stannade för att köpa en glass vid Ritz. Själv ville jag ha en Kinder Bueno glass från en kiosk. Ingen bild på den dock.

Tillbaka på hotellet. Vi tog oss ett dopp i inomhuspoolen hela familjen!

Lillis lekte med sin nya sim-pivgvin!

Vi kunde inte bada länge på grund av lite väl kallt vatten för L.

Uppklädda och redo för middag!

Försökte söva L innan middagen, lyckades icke heller ikväll.

Vi hade bokat bord vid Come Together, en restaurang precis bakom vårt hotell med härlig utsikt. Eller nåja, från vårt bord var utsikten inte så hemskt härlig, men de som fick sitta vid fönstret hade fin havsutsikt i alla fall. En svensk man erbjöd sig ta foto på oss. Kanske den enda bilden på oss alla 3 under resan? Den svenska mannen pratade länge och väl med oss också. Erkände ej att jag pratade svenska, haha. Jag sa att jag var från Finland och sen försökte jag undvika att prata högt med Lia. Vet inte vad som felar mig. Haha.

Kul grej som hände under middagen var att en man friade till en kvinna (vid ett av borden med fin utsikt). Det sattes på romantisk musik helt plötsligt, en kort stund senare började alla jubla och sedan hörde vi hur kvinnan utbrast ”I said yes”. Blev nästan tårögd. Skulle personligen hata att bli friad till på det sättet, men nog var det ju himla fint och romantiskt ändå! Fällde som sagt eventuellt en tår…

Avokado och räkor till förrätt. Mums!

Till huvudrätt åt vi någon typ av schnitzel. Också väldigt god. Sen tog tyvärr den goda servicen slut. Philipp beställde en efterrätt åt sig som tog en eeeevighet att få in. Lia började bli trött och jag tror att vi väntade 45 minuter på den där förbannade efterrätten. Vi frågade efter den flera gånger, försökte avbeställa osv. Men tydligen ”tar det så länge att flambera frukter”… öööh okej?! Så när Philipp väl fick in sin efterrätt var L helt övertrött och ledsen och vi väldigt trötta på stället. Så synd på ett annars helt bra ställe!

Dag 7

Hotellfrukost-typer.

Vi chillade på terrassen en stund efter frukost och begav oss sedan ut på en liten promenad längs med stranden.

Pausade i något skede för en liten lunch! Smörgisar.

Vandrade vidare.

Mera terrasschill.

Den sista kvällen återvände vi faktiskt till samma restaurang som vi hade ätit på den första kvällen. Vi var sugna på pizza och Philipp hade pratat om hur god pizzan första kvällen var! Sagt och gjort vandrade vi till samma restaurang, utan bordsreservering. Vi fick typ de sista platserna i ett ”sidorum”. Så det lönar sig nog att boka bord. Il Basilico hette restaurangen och låg precis bredvid hotellet. Man ser faktiskt restaurangen skymta här på bilden ovan, tagen från vår terrass. Bakom träddungen till vänster i bild.

Mycket god pizza!

Mätta och belåtna typer.

Dag 8 

Sista dagen! Vi hade bokat sen utcheckning och fick den faktiskt utan någon extra kostnad till och med! Pratade snällt med receptionen och så fick vi stanna på rummet till klockan 14. Supernice med baby! Vet inte riktigt vad vi annars hade gjort i flera timmar, med hela bagaget.

Lek på terrassen de sista timmarna.

Beställde upp room service. Ingen extra kostnad alls på room service. Äsch att vi inte hade utnyttjat detta innan 😀 Philipps pizza och min burgare vad dessutom betydligt godare än det vi ätit nere i poolbaren. Konstigt nog, eftersom jag förstod att det kom från samma kök.

Även för färden tillbaka till flygfältet hade vi bokat privat skjuts. Samma som tog oss till hotellet. Framåtvänd bilstol även denna gång, men kände ändå att det är bättre än i bussen i famnen. Dessutom gick det snabbt och smidigt och var inte så dyrt heller.

Flyget var något försenat så vi försökte underhålla en väldigt trött minimänniska i ett stekhett flygplan i en timme. Förstod inte helt varför vi måste vänta 1 timme inne i planet, eller varför de inte kunde sätta på mera kylning. Åtminstone delade de ut vatten.

När vi äntligen kom oss iväg somnade Lillis ganska snabbt i min famn.

Vi bad om att få baby-bassinetten eftersom vi satt längst fram, men genast jag försökte flytta över L vaknade hon. Det var alltså inte särskilt lyckat. Hon fick inte heller sitta upp i den, utan var tvungen att ligga ner. Vilket hon förstås inte alls ville. En stund senare somnade hon ändå i min famn igen. Minns nu inte helt hur mycket hon sov i flyget, men kanske någon timme max. Resten av resan fick vi bara försöka underhålla henne så gott vi kunde.

Framme i Helsingfors, medan vi stod och väntade på våra resväskor kom en kvinna fram till mig och berättade att hon hade blivit så glad av Lillis. Att hon hade ”gjort hennes dag” av att vara så gullig och på så glatt humör i flygplanet. Jag tror nog bestämt att jag fällde en tår där och då. Trots att flygningen gick relativt bra var det ändå väldigt ansträngande att ha en bebis i famnen i 6 timmar. Underhålla, söva, trösta, m.m. Och hon var verkligen inte glad hela flygningen heller, haha. Med en växande gravidmage är det inte heller särskilt bekvämt att sitta med barn i famnen hela tiden och för det mesta ville Lillis förstås sitta just i min famn. Jag var ganska så färdig och trött där mitt i natten, och så lite gravidhormoner på det. Men sååå snällt av henne att komma fram och säga det. Då kändes allt genast så mycket bättre! <3

Som tur hade vi bokat rum på Hotel Glo som faktiskt finns inne i flygfältet. Vi stegade raka vägen dit och slocknade snabbt. L sov en rekordnatt! Hon har aldrig förr och aldrig efter sovit så länge. Vi vaknade nämligen 11:30 och höll på att missa utcheckning till och med. Hotellrummet saknade fönster, och vi hade ju en tung dag bakom oss. Så jag antar att bådadera gjorde sitt för rekordet! Efter att ha ätit en sen frukost på flygfältet (ifall man missat hotellfrukosten fick man vouchers från hotellet som man fick utnyttja i ett café i närheten) körde vi sedan raka vägen hem från Helsingfors! Hade annars tänkt stanna vid Ideapark eller Ikea på vägen, men eftersom vi sovit så länge så fick vi ändå skippa det. Och skönt var det ju att komma hem också.

Summa summarum: En mycket bra resa på alla sätt och vis. Jag är väldigt glad över att vi åkte iväg och det var nog faktiskt lättare än jag tänkt att resa med en 10 månaders baby. Vi hade släpat med all mat hemifrån åt L, plus att jag ännu ammade lite och L var nog allmänt nöjd för det mesta under resan. Verkade gilla läget. Madeira är ju oftast inte heller så hett så det var verkligen ett behagligt ställe för oss alla att resa till. Vi fick förstås anpassa vårt program lite från vad vi annars brukar göra; Vagnvänliga aktiviteter, tidigare middagar och mera tid på hotellet. Men skönt så! Ett tips dock: Det hade varit lättare att resa innan hon började röra sig framåt.

Vi vet ju inte när vi kommer oss iväg nästa gång. Vi måste helt enkelt se hur det känns sedan efter att mini är född och när det känns lämpligt att åka någonstans. När L var 3-4 månader var vi i Tyskland, men i nuläget kan jag inte alls säga om något dylikt blir aktuellt eller inte. Vi får se hur det känns helt enkelt. Resesuget kommer nog när och om det kommer! 🙂 Just nu har jag verkligen inte alls lust att åka någonstans, men det är nog mest för att jag inte skulle vilja sätta mig många timmar på ett flygplan i mitt nästan höggravida tillstånd. Inte för att jag skulle det heller, men ni fattar säkert poängen 😛 På denna resa var jag för övrigt gravid i vecka 18-19 ungefär. Riktigt lämplig tidpunkt tycker jag. Tidigare mådde jag för illa för att kunna njuta ordentligt och senare hade det bara blivit jobbigt på alla sätt och vis. Jag tycker alltså att vi prickade in resan perfekt med tanke på gravidveckorna. Om jag nu gör detta inlägg och denna paragraf ännu lite längre, var vi faktiskt lite oroliga över Zikaviruset. Insåg att risken fanns först efter att vi bokat! Det finns nämligen viss risk för att Zika kan spridas till Madeira. I nuläget finns inga fall och man har inte hittat viruset där, men de rätta myggorna finns där! Efter att vi bokat och jag panikerat lite, frågade jag både min rådgivningstant, rådgivningsläkaren + använde mig av Mehiläinens digiklinik. Samtliga tyckte ändå att jag kunde åka eftersom risken var så hemskt liten. Försökte förstås se till att inte bli myggbiten under resan, men vi såg faktiskt inte till så många myggor alls.

Sara.

Madeira 2019 – Del 2

Dag 4

Lia vaknade tidigt denna morgon, och jag tror faktiskt att vi åt frukost redan före klockan 08. Vilket nog inte brukar hända särskilt ofta. Efter frukosten bestämde vi oss för att gå en liten promenad längst strandpromenaden mot ”andra hållet”. Alltså inte mot stan.

Det fanns hiskeligt branta backar hitåt och det blev verkligen tungt att skuffa upp vagnen flera hundra meter rakt upp. Här på bilden nedan pausar vi en stund mitt i backen. Och nu ser det ju ut som jag har skuffat vagnen hela vägen, men det är nog inte riktigt hela sanningen. Jag körde nämligen på preggokortet här och Philipp fick skuffa upp för alla backar 😛

En fin utsikt fick vi ändå njuta av när vi äntligen kom upp till ”toppen”. Bergen klättrar förstås mycket högre än så, men vi gick så långt vi slapp med vagn längs med promenaden.

På vägen tillbaka vandrade vi längs med huvudstråket i Lido. Det har mindre backar och jag tyckte nog att vi backtränat klart för idag 😛

När vi kom tillbaka till hotellrummet fick Lia sin lunch, och efter att hon somnat till sin middagsvila åt jag en glass. Mums! Det är tur att jag inte sett dessa glassar hemma i Finland, de är nämligen alldeles för goda. Blev nästan en per dag under resan… 😀

Och när Lia vaknade blev det förstås lek på terrassen. Vi provade hennes nya UV-dräkt från Polarn och Pyret. Jag hade sånt sjå med att köpa den innan resan eftersom jag letade efter någonting med långa armar och ben. Det visade sig att det ungefär bara är PoP som säljer dylika (åtminstone i februari/mars). Och dessutom fanns de inte ens framme i butiken utan jag fick fråga efter dem från lagret. Vi har ärvt en UV dräkt av Lias småkusin, men den var ännu ganska stor och med korta ärmar. Mössan är dock också från samma ärvda set, men ändå är det exakt samma nyans av rosa som den nya dräkten. SÅ schysst och bra av Polarn och Pyret att fortsätta med samma nyans i flera år!

Dock visade sig ändå UV dräkt vara ganska onödig på denna resa. Vi försökte ändå hålla henne i skuggan och ha vanliga långärmade och långbenade kläder på henne och det gick riktigt bra. UV-dräkt kanske behövs mera sedan då barnet är ännu mer rörligt, leker i vattnet, och då man inte heller har så mycket skugga att tillgå. Men jag tänker att denna dräkt nog ännu passar i sommar då jag drömmer om hur vi ska vara vid havet mycket! Så helt onödigt köp var det väl ändå inte. För övrigt har den där UV mössan en superbra passform. Trots att den inte har något band rev Lia inte ens av den en enda gång. Annat var det med de andra solmössorna hon hade 😛

Utsikt igen! 

Det började bli lunchdags för oss, och eftersom vi inte ville ge poolbaren en till chans gick vi ner till Qasbah, en restaurang vid havet. Supernice utsikt och den ligger liksom precis nedanför hotellet.

Världens största hamburgare för typ 5-6 euro. Inte alls illa. Helt god var den också, enligt Philipp alltså. Jag åt en Club Sandwich som inte hamnade på bild denna gång 😛

Mera utsikt!

Poolområdet. Riktigt chill och inte alls överfullt så här års. Men med en rörlig Lia kändes det mycket bättre att hänga på vår gigantiska terrass istället. Tog mig lite egentid emellanåt och stack ner till poolen för att simma några längder ensam.

Denna eftermiddag ville vi också doppa oss i inomhuspoolen igen. Då kunde ju Lia vara med eftersom vattnet var betydligt varmare än utomhus. Det var ändå inte riktigt ”babysimvänligt” vatten, jättelänge kunde vi alltså inte vara i vattnet med henne. Första dagen när vi prövade på inomhuspoolen skulle jag ha gissat att vattnet var över 30 grader men de andra dagarna kändes det mycket kallare av någon anledning.

Lillis hade det trevligt i vattnet! 

Solnedgång från terrassen. 

Denna kväll beslöt vi oss för att äta middag i hotellets restaurang. Varje kväll i restaurangen hade olika teman och denna kväll var det mat från Madeira. Det bjöds också på sång och dans som speciellt Lia tyckte ju detta var festligt!

Maten här var jätte god! Dock var det lite problematiskt för mig att äta från buffén utan några som helst ”skyltar” på vad som fanns i. Hamnade tyvärr att hoppa över hela förrättsbordet när jag inte kunde se om det var gravidvänlig mat. Hade ju säkert kunnat fråga förstås. Men är man finländare så är man 😛 Dessutom fick jag stå och vänta 15 min när jag bad om en well done biff. Många av de andra huvudrätterna kunde jag inte äta. Inte särskilt gravidvänligt med andra ord, men det som jag kunde äta var mycket gott! Hela det dignande efterrättsbordet kunde jag dock mumsa på. Fattar inte att jag inte tog en bild på det! Fanns sjuttiotusen olika goda efterrätter att välja mellan.

Lillis hann bli riktigt trött eftersom vi hade trott att restaurangen öppnade först 19:30. Det visade sig att den ändå hade öppnat en timme tidigare. Nåväl. Vi klarade oss med mycket bröd och majsbågar 😛

 

Dag 5

Ett stycke hotellfrullebebis ovan. Servitörerna hämtade alltid en matstol åt oss och för det mesta fick Lia äta det hon brukar till frukost. Vi hade med oss yoghurt hemifrån Finland och så fick hon plocka i sig bröd och frukt.

Vi hade pangväder och spenderade typ hela dagen på terrassen!

Hade tydligen inga bilder från lunchen, det är alltså lite oklart var och vad vi åt denna dag 😛 Men säkert åt vi väl nåt! Hehe.

Damerna är redo för middag!

Försökte gå sövningspromenad genom parkerna runt hotellet, men lyckades inte. Lillis höll sig vaken!

Vi valde förresten mellan flera olika hotell här längs med Lido-områdets strand. Valet föll sist och slutligen på Melia, kanske främst på grund av terrassen vi kunde boka. Ett av alternativen var hotellet som skymtar här till höger, det tillhör samma kedja som vi tidigare bott på när vi varit på Madeira och hade säkert varit ett bra val det också. Vi är ändå riktigt nöjda med Melia och jag kan ju inte nog poängtera hur nöjda vi var med sviten och terrassen vi hade. Trots det, skulle jag ändå nog nästa gång experimentera vidare. Nästa gång skulle jag gärna igen bo på något av Porto Bay hotellen.

Philipp hade bokat bord på Mad Market. En väldigt undangömd restaurang i ett shoppingcenter. Man skulle liksom inte hitta dit om man inte hade kollat och läst Tripadvisor. (Vilket vi givetvis hade gjort.) Mad Market är liksom en butik slash restaurang i ett. Lite hipsterkänsla över det hela.

Alla bord finns utplacerade bland vinet och maten och när man beställer sitt vin får man liksom gå runt och välja själv vad man vill ha. Om man vill.

Som vanligt var vi tidigt ute och ingen annan hade ännu kommit, hehe. Borden fylldes i sakta mak medan vi åt.

Måste säga att vi åt en av den godaste maten här! All mat (och allt vin) är Portugisiskt och så långt det går lokala produkter. Varje månad har de också olika teman med mat från olika regioner i portugal. Intressant koncept och när vi pratade med ägaren så fick man verkligen feelisen att han brann för denna restaurang.

Så gott! 

Till förrätt åt jag räkor i limesås. To die for! Och till huvudrätt en biff, grönsaker och potatis. Också det supergott.

Passar sig kanske inte att skriva detta som komma skall, så här efter smarriga matbilder, (sluta alltså läsa nu om du är känslig för bajshistorier!) men efter att vi ätit märkte vi plötsligt att Lillis nog hade råkat ut för en liten kakkastrof. Alltså helt ärligt har jag under hela hennes liv aldrig råkat ut för en så extrem ”shituation”, (Fick liksom på denna restaurang lära mig betydelsen av ordet niskapaska…..) Något skötbord fanns det förstås inte, men den vänliga servitören visade mig till ett annat rum där jag kunde byta blöja på ett bord. Han visste dock inte att vi hade kakkastrof på gång. Haha! Utan att gå in på för mycket detaljer så fick L åka hem i endast jacka och blöja och Philipps jacka som täcke! Hade med andra ord inte med oss några ombyteskläder till restaurangen. Resten av dagarna hade jag med ombyteskläder åt henne vart vi än gick och givetvis råkade vi inte ut för detta fler gånger. Nu kan jag nog skratta åt denna incident, men i stunden fick jag nog lite panik och visste inte riktigt vad jag skulle göra när jag ensam stod där i ett sidorum och försökte lösa krisen (utan vatten) och Philipp satt kvar vid bordet och fattade inte varför det tog så lääänge och varför Lia skrek som en stucken gris (vilket alla gäster förstås hörde…), och varför jag sedan kom ut med en baby utan kläder. Ja, ni förstår. Jag var lätt svettig och inte alls så avslappnad just då. Nu har jag redan fått lite distans till detta 😛 Inte alltid så lätt att resa med småbarn 😛

Man kan ju gott säga att detta restaurangbesök var det mest minnesvärda från hela resan. På många sätt och vis! 😀

Och nu tänkte jag lämna er med denna trevliga historia! Fortsättning följer.

Sara.

Back To Top