skip to Main Content

Lunch @ Sandro

Ni kanske förstod att vi återvänt hem till Vasa nu, då det har varit så tyst på bloggen. Även om vi redan varit hemma i en vecka har jag ännu inte ens hunnit packa upp alla saker och resväskan. Förstår inte riktigt hur det ens är möjligt, men det finns ju alltid så mycket att göra när man är hemma. Det var nog verkligen skönt med en vecka av miljöombyte så att man inte ens kan se på kaoset hemma. Vi har en fas nu när jag måste dammsuga varje dag. För vår lilla tös skulle annars äta upp varje sten och dammkorn som ligger på golvet. Damm och smulor bryr jag mig inte så mycket om, men stenar vill jag ju ogärna att hon äter…

Tillbaka till Helsingfors ändå. En dag träffade vi min vän J över en lunch. Jag hade länge velat testa Sandro, så jag var verkligen inte sen att haka på det förslaget. Maten var verkligen supergod, och eftersom vi var ute i god tid så var det lätt att hitta plats för barnstol och vagn och hela rumban. Utsikten var också helt nice från Kamppis 5 våningen. Glömde dock att ta en bild, men ni får tro mig! Maten påminde lite grann om Selma’s i Vasa. Inte helt samma, men riktningen åtminstone. Så gott. Älskar hummus och liknande röror.

Håller på att fila på Lias 9 månaders-inlägg, men det har tagit lite längre än beräknat att få det skrivet. Tiden vid datorn är liksom ganska begränsad just nu. Men tids nog kommer det väl också!

Trevlig helg på er!

Sara.

Ett soligare Helsingfors

Det är tydligen ett sånthär liv jag borde leva om jag ska hinna blogga varje dag 😀 Och då hann jag inte ens blogga igår 😀 Skämt åsido, det är faktiskt ganska skönt att slippa tvätta, städa, diska och laga mat i några dagar. Man har till och med tid att sitta lite på datorn då och redigera färska bilder. Även om det förstås på andra sätt blir intensivt att resa med en baby och man får kompromissa lite med allt möjligt. Men riktigt bra har vi det ändå!

I förrgår, när dessa bilder är tagna, sken solen från klarblå himmel! Underbart.

Vi har arbetat in en liten dagsrutin. Den ser ut ungefär så här: Vi stiger upp när Philipp stiger upp (lite efter klockan 7), eller snarare: Lia vaknar då eftersom Philipp har ljud för sig. Annars skulle hon nog sova lite längre. Vi fixar oss och äter hotellfrukost alla tillsammans. Philipp åker iväg till kontoret medan jag och Lia tar det lugnt på hotellrummet på förmiddagen. Jag sitter och bloggar och fixar bilder en liten stund medan hon orkar leka på golvet. Åtminstone än så länge orkar hon, men jag skriver också i superspeed nu, så ni får ursäkta stavfel m.m. 😛

När lunchtid börjar närma sig, alltså 11-12 tiden, får hon lunch här på rummet. Finns ingen mikro så hon får äta rumstempererad barnmat på burk. Hon har inte klagat utan äter med god aptit. Efter lunchen klär jag på henne och vi beger oss ut på promenad. Eller snarare shopping kanske man bör kalla det.

Jag har för övrigt plockat bort åkpåsen från vagnen eftersom vi rör oss så mycket inomhus medan hon sover. Hon får lite för varmt annars och temperaturen utomhus ligger ändå på runt 0. Hon har sovit mellan 1-2 timmar medan jag shoppat. Sedan när hon vaknat, eller jag blivit för hungrig så har jag hittat någonstans att luncha och Lia får äta mellanmål. Eventuellt har vi gått omkring lite till och sedan småningom gått tillbaka till hotellet.

Vårt hotell ligger precis bredvid Ode, så denna soliga dag tog vi en sväng därvia innan vi återvände till hotellet.

Ode var väldigt lätt att ta sig in i med barnvagn, samt att röra sig där. Det var dock smockfullt med folk och jag förundrades över hur mycket ljud det var, för att vara ett bibliotek. Det fanns till och med ett café mitt bland alla bokhyllor och där var det ju allt annat än tyst. Men helt trevligt att kunna fika där. Om det inte hade varit så mycket folk där hade jag antagligen stannat för att fika.

Arkitekturen var väldigt fin och häftig. Rekommenderar ett besök.

Denna ”ramp” ser vi från hotellrummet. Folk klättrar upp, tar bilder, och klättrar ner igen. Jag hade ju till och med kunnat rulla upp där med barnvagnen, men kändes ändå lite väl farligt att rulla upp själv. Hade jag varit med Philipp kanske vi hade rullat upp men nu fick det vara. Men jag storgillar att jag faktiskt hade kunnat om jag velat!

Efter vår shopping-/sightseeingrunda återvänder vi till hotellet. Sådär vid 15-16 tiden ungefär. Lia får sedan middag vid 17 tiden och då börjar också Philipp komma tillbaka från jobbet.

Denna kväll hade vi dock bestämt att vi skulle träffas vid restaurangen. Jag promenerade med vagnen och Lia ända bort till Gräsviken. Det tog ändå bara 40 minuter, så det var helt överkomligt. Vågade inte ännu testa på spårvagn!

Vi åt middag med Philipps kolleger på restaurangen Faro som syns här uppe till höger. Riktigt god mat och trevligt ställe. Efteråt promenerade vi hem och Lia somnade ganska snabbt i vagnen.

Och ungefär samma koncept har vi kört på varje dag!

Idag är det återigen soligt, eller åtminstone halvmulet, så vi ska nog bege oss ut på promenad ganska snart och njuta av vädret!

Sara.

(Barnvagns)spaningar från ett regnigt Helsingfors

Jag var redan på väg tillbaka till hotellet när jag insåg att jag inte tagit en endaste bild på hela dagen, och jag som hade tänkt blogga nu när jag har tid. Helsingfors visade inte riktigt sin vackraste sida igår så det lockade inte riktigt att plocka fram kameran. Min första spaning är relaterad till just detta: Vi mötte många barnvagnar under dagen men INGEN av dem hade regnskydd, förutom vi. Trots att det regnade och snöade ganska mycket under dagen.

Idag är det dock strålande solsken som gäller. Ser fram emot att promenera omkring så småningom! Hoppas bli lite inspirerad att fotografera lite mera idag.

Spaning nummer 2: Jag skulle vilja påstå att det rullar ungefär lika många Emmaljungor som Bugaboos på gatorna. Andra märken är jag inte riktigt så bra på att känna igen. Men mellan Emmaljunga och Bugaboo tycker jag att det är ganska 50/50.

Spaning nummer 3: det är mycket osmidigare att ta sig fram med vagn i Helsingfors än i Vasa. Det finns väldigt många icke automatiska dörrar här. I Vasa tycker jag att det bara finns några, här är nästan inga dörrar automatiska. Det finns ju förstås betydligt mer affärer här, men jag tror att det enda stället jag stötte på automatiska dörrar var Kampen och Kappahl. Hittills åtminstone. Sedan finns det dumma ställen med automatisk dörr först och sedan en till manuell innanför. Varför!?

Spaning nummer 4: Även denna relaterad till barnvagnar och dörrar 😀 Endast på Stockmann stötte jag på hjälpsamma personer. På alla andra ställen fick man typ dörren slagen i barnvagnen eftersom ingen riktigt verkar titta runt sig. Förutom på Stockmann då. Valde tillochmed att skippa några butiker pga av icke automatisk dörr + några trappsteg framför och ingen runtomkring som kan hjälpa. Bävar lite inför när jag ska åka spårvagn och tåg själv, ifall det inte finns några hjälpsamma själar där just då.

Jag antar att man vänjer sig efter ett tag. Men eftersom jag inte tidigare stött på dessa fenomen hemma så tyckte jag att skillnaden var ganska tydlig. Jag kunde till exempel inte besöka min favoritaffär eftersom det fanns hela 5 trappsteg dit och gillar ej att dra upp vagnen. På ett annat ställe fick jag ändå gå via lagret och åka varuhiss. Det var mycket bra kundservice!

Och på tal om nåt annat så har vi utsikt över det nya biblioteket Ode från hotellfönstret. Det kryllar av människor där inne. Speciellt där uppe i ”toppen” verkar alla vilja ta en bild. Igår kväll verkade de dessutom ha en photoshoot där. Tänkte att vi nog måste besöka det någon dag när vi bor är så nära. Verkar vara ett poppis ställe att besöka just nu.

Men nu ska jag bege mig ut i solskenet på promenad! Det ser verkligen så vackert och fint där ute idag.

Sara.

Back To Top