skip to Main Content

Madeira 2019 – Del 3

Dag 6

Efter frukost och lite solande (och lek) på terrassen begav vi oss iväg mot centrum. Vi hade nämligen planerat att åka upp till Monte denna dag.

Lia somnade som tur i vagnen medan vi promenerade. Det tog väl ungefär 1 timme för oss att gå från vårt hotell till andra sidan staden där liftarna upp till Monte ligger.

Eftersom Lia ännu sov tog vi några omvägar på slutet. Vi tänkte att det skulle vara trevligt att besöka saluhallen! Dock tänkte vi inte alls på att det råkade vara söndag, och därmed var saluhallen stängd. Lite synd, men vi har ju faktiskt sett den förut också. Någonstans här råkade Lia också vakna och vi kunde vandra vidare till liften.

Lia tyckte att det var hemskt spännande att åka upp med liften. Även om jag är lite höjd- och flygrädd tycker jag konstigt nog inte alls att det är särskilt läskigt att åka upp med en dylik lift.


Väl uppe i Monte vandrade vi till kyrkan, en kort promenad från liften. Vi började alla känna oss lite hungriga och råkade hitta ett gulligt litet café precis intill kyrktrapporna.

Sweet Monte.

Vi beställde varsin smörgås och Lillis fick äta sitt medhavda mellanmål.

Utsikten över Funchal var inte fy skam.

Hade vi inte haft med oss vagnen hade jag gärna besökt den botaniska trädgården igen, när vi en gång befann oss här uppe. Den är tyvärr inte särskilt vagnanpassad och vi hade inte med oss bärselen på dagens utflykt heller. Så efter vår lilla lunch och sightseeing uppe i Monte åkte vi ner tillbaka till centrum igen.

L pratade förstås med våra medresenär under färden ner. Inte det minsta blyg för det mesta.

Vi promenerade tillbaka genom centrum. Alla butiker var tyvärr stängda eftersom det var söndag. Fönstershoppade i några gulliga barnklädesaffärer. Philipp tyckte säkert att det var tur att det var söndag 😛

Philipp stannade för att köpa en glass vid Ritz. Själv ville jag ha en Kinder Bueno glass från en kiosk. Ingen bild på den dock.

Tillbaka på hotellet. Vi tog oss ett dopp i inomhuspoolen hela familjen!

Lillis lekte med sin nya sim-pivgvin!

Vi kunde inte bada länge på grund av lite väl kallt vatten för L.

Uppklädda och redo för middag!

Försökte söva L innan middagen, lyckades icke heller ikväll.

Vi hade bokat bord vid Come Together, en restaurang precis bakom vårt hotell med härlig utsikt. Eller nåja, från vårt bord var utsikten inte så hemskt härlig, men de som fick sitta vid fönstret hade fin havsutsikt i alla fall. En svensk man erbjöd sig ta foto på oss. Kanske den enda bilden på oss alla 3 under resan? Den svenska mannen pratade länge och väl med oss också. Erkände ej att jag pratade svenska, haha. Jag sa att jag var från Finland och sen försökte jag undvika att prata högt med Lia. Vet inte vad som felar mig. Haha.

Kul grej som hände under middagen var att en man friade till en kvinna (vid ett av borden med fin utsikt). Det sattes på romantisk musik helt plötsligt, en kort stund senare började alla jubla och sedan hörde vi hur kvinnan utbrast ”I said yes”. Blev nästan tårögd. Skulle personligen hata att bli friad till på det sättet, men nog var det ju himla fint och romantiskt ändå! Fällde som sagt eventuellt en tår…

Avokado och räkor till förrätt. Mums!

Till huvudrätt åt vi någon typ av schnitzel. Också väldigt god. Sen tog tyvärr den goda servicen slut. Philipp beställde en efterrätt åt sig som tog en eeeevighet att få in. Lia började bli trött och jag tror att vi väntade 45 minuter på den där förbannade efterrätten. Vi frågade efter den flera gånger, försökte avbeställa osv. Men tydligen ”tar det så länge att flambera frukter”… öööh okej?! Så när Philipp väl fick in sin efterrätt var L helt övertrött och ledsen och vi väldigt trötta på stället. Så synd på ett annars helt bra ställe!

Dag 7

Hotellfrukost-typer.

Vi chillade på terrassen en stund efter frukost och begav oss sedan ut på en liten promenad längs med stranden.

Pausade i något skede för en liten lunch! Smörgisar.

Vandrade vidare.

Mera terrasschill.

Den sista kvällen återvände vi faktiskt till samma restaurang som vi hade ätit på den första kvällen. Vi var sugna på pizza och Philipp hade pratat om hur god pizzan första kvällen var! Sagt och gjort vandrade vi till samma restaurang, utan bordsreservering. Vi fick typ de sista platserna i ett ”sidorum”. Så det lönar sig nog att boka bord. Il Basilico hette restaurangen och låg precis bredvid hotellet. Man ser faktiskt restaurangen skymta här på bilden ovan, tagen från vår terrass. Bakom träddungen till vänster i bild.

Mycket god pizza!

Mätta och belåtna typer.

Dag 8 

Sista dagen! Vi hade bokat sen utcheckning och fick den faktiskt utan någon extra kostnad till och med! Pratade snällt med receptionen och så fick vi stanna på rummet till klockan 14. Supernice med baby! Vet inte riktigt vad vi annars hade gjort i flera timmar, med hela bagaget.

Lek på terrassen de sista timmarna.

Beställde upp room service. Ingen extra kostnad alls på room service. Äsch att vi inte hade utnyttjat detta innan 😀 Philipps pizza och min burgare vad dessutom betydligt godare än det vi ätit nere i poolbaren. Konstigt nog, eftersom jag förstod att det kom från samma kök.

Även för färden tillbaka till flygfältet hade vi bokat privat skjuts. Samma som tog oss till hotellet. Framåtvänd bilstol även denna gång, men kände ändå att det är bättre än i bussen i famnen. Dessutom gick det snabbt och smidigt och var inte så dyrt heller.

Flyget var något försenat så vi försökte underhålla en väldigt trött minimänniska i ett stekhett flygplan i en timme. Förstod inte helt varför vi måste vänta 1 timme inne i planet, eller varför de inte kunde sätta på mera kylning. Åtminstone delade de ut vatten.

När vi äntligen kom oss iväg somnade Lillis ganska snabbt i min famn.

Vi bad om att få baby-bassinetten eftersom vi satt längst fram, men genast jag försökte flytta över L vaknade hon. Det var alltså inte särskilt lyckat. Hon fick inte heller sitta upp i den, utan var tvungen att ligga ner. Vilket hon förstås inte alls ville. En stund senare somnade hon ändå i min famn igen. Minns nu inte helt hur mycket hon sov i flyget, men kanske någon timme max. Resten av resan fick vi bara försöka underhålla henne så gott vi kunde.

Framme i Helsingfors, medan vi stod och väntade på våra resväskor kom en kvinna fram till mig och berättade att hon hade blivit så glad av Lillis. Att hon hade ”gjort hennes dag” av att vara så gullig och på så glatt humör i flygplanet. Jag tror nog bestämt att jag fällde en tår där och då. Trots att flygningen gick relativt bra var det ändå väldigt ansträngande att ha en bebis i famnen i 6 timmar. Underhålla, söva, trösta, m.m. Och hon var verkligen inte glad hela flygningen heller, haha. Med en växande gravidmage är det inte heller särskilt bekvämt att sitta med barn i famnen hela tiden och för det mesta ville Lillis förstås sitta just i min famn. Jag var ganska så färdig och trött där mitt i natten, och så lite gravidhormoner på det. Men sååå snällt av henne att komma fram och säga det. Då kändes allt genast så mycket bättre! <3

Som tur hade vi bokat rum på Hotel Glo som faktiskt finns inne i flygfältet. Vi stegade raka vägen dit och slocknade snabbt. L sov en rekordnatt! Hon har aldrig förr och aldrig efter sovit så länge. Vi vaknade nämligen 11:30 och höll på att missa utcheckning till och med. Hotellrummet saknade fönster, och vi hade ju en tung dag bakom oss. Så jag antar att bådadera gjorde sitt för rekordet! Efter att ha ätit en sen frukost på flygfältet (ifall man missat hotellfrukosten fick man vouchers från hotellet som man fick utnyttja i ett café i närheten) körde vi sedan raka vägen hem från Helsingfors! Hade annars tänkt stanna vid Ideapark eller Ikea på vägen, men eftersom vi sovit så länge så fick vi ändå skippa det. Och skönt var det ju att komma hem också.

Summa summarum: En mycket bra resa på alla sätt och vis. Jag är väldigt glad över att vi åkte iväg och det var nog faktiskt lättare än jag tänkt att resa med en 10 månaders baby. Vi hade släpat med all mat hemifrån åt L, plus att jag ännu ammade lite och L var nog allmänt nöjd för det mesta under resan. Verkade gilla läget. Madeira är ju oftast inte heller så hett så det var verkligen ett behagligt ställe för oss alla att resa till. Vi fick förstås anpassa vårt program lite från vad vi annars brukar göra; Vagnvänliga aktiviteter, tidigare middagar och mera tid på hotellet. Men skönt så! Ett tips dock: Det hade varit lättare att resa innan hon började röra sig framåt.

Vi vet ju inte när vi kommer oss iväg nästa gång. Vi måste helt enkelt se hur det känns sedan efter att mini är född och när det känns lämpligt att åka någonstans. När L var 3-4 månader var vi i Tyskland, men i nuläget kan jag inte alls säga om något dylikt blir aktuellt eller inte. Vi får se hur det känns helt enkelt. Resesuget kommer nog när och om det kommer! 🙂 Just nu har jag verkligen inte alls lust att åka någonstans, men det är nog mest för att jag inte skulle vilja sätta mig många timmar på ett flygplan i mitt nästan höggravida tillstånd. Inte för att jag skulle det heller, men ni fattar säkert poängen 😛 På denna resa var jag för övrigt gravid i vecka 18-19 ungefär. Riktigt lämplig tidpunkt tycker jag. Tidigare mådde jag för illa för att kunna njuta ordentligt och senare hade det bara blivit jobbigt på alla sätt och vis. Jag tycker alltså att vi prickade in resan perfekt med tanke på gravidveckorna. Om jag nu gör detta inlägg och denna paragraf ännu lite längre, var vi faktiskt lite oroliga över Zikaviruset. Insåg att risken fanns först efter att vi bokat! Det finns nämligen viss risk för att Zika kan spridas till Madeira. I nuläget finns inga fall och man har inte hittat viruset där, men de rätta myggorna finns där! Efter att vi bokat och jag panikerat lite, frågade jag både min rådgivningstant, rådgivningsläkaren + använde mig av Mehiläinens digiklinik. Samtliga tyckte ändå att jag kunde åka eftersom risken var så hemskt liten. Försökte förstås se till att inte bli myggbiten under resan, men vi såg faktiskt inte till så många myggor alls.

Sara.

Madeira 2019 – Del 2

Dag 4

Lia vaknade tidigt denna morgon, och jag tror faktiskt att vi åt frukost redan före klockan 08. Vilket nog inte brukar hända särskilt ofta. Efter frukosten bestämde vi oss för att gå en liten promenad längst strandpromenaden mot ”andra hållet”. Alltså inte mot stan.

Det fanns hiskeligt branta backar hitåt och det blev verkligen tungt att skuffa upp vagnen flera hundra meter rakt upp. Här på bilden nedan pausar vi en stund mitt i backen. Och nu ser det ju ut som jag har skuffat vagnen hela vägen, men det är nog inte riktigt hela sanningen. Jag körde nämligen på preggokortet här och Philipp fick skuffa upp för alla backar 😛

En fin utsikt fick vi ändå njuta av när vi äntligen kom upp till ”toppen”. Bergen klättrar förstås mycket högre än så, men vi gick så långt vi slapp med vagn längs med promenaden.

På vägen tillbaka vandrade vi längs med huvudstråket i Lido. Det har mindre backar och jag tyckte nog att vi backtränat klart för idag 😛

När vi kom tillbaka till hotellrummet fick Lia sin lunch, och efter att hon somnat till sin middagsvila åt jag en glass. Mums! Det är tur att jag inte sett dessa glassar hemma i Finland, de är nämligen alldeles för goda. Blev nästan en per dag under resan… 😀

Och när Lia vaknade blev det förstås lek på terrassen. Vi provade hennes nya UV-dräkt från Polarn och Pyret. Jag hade sånt sjå med att köpa den innan resan eftersom jag letade efter någonting med långa armar och ben. Det visade sig att det ungefär bara är PoP som säljer dylika (åtminstone i februari/mars). Och dessutom fanns de inte ens framme i butiken utan jag fick fråga efter dem från lagret. Vi har ärvt en UV dräkt av Lias småkusin, men den var ännu ganska stor och med korta ärmar. Mössan är dock också från samma ärvda set, men ändå är det exakt samma nyans av rosa som den nya dräkten. SÅ schysst och bra av Polarn och Pyret att fortsätta med samma nyans i flera år!

Dock visade sig ändå UV dräkt vara ganska onödig på denna resa. Vi försökte ändå hålla henne i skuggan och ha vanliga långärmade och långbenade kläder på henne och det gick riktigt bra. UV-dräkt kanske behövs mera sedan då barnet är ännu mer rörligt, leker i vattnet, och då man inte heller har så mycket skugga att tillgå. Men jag tänker att denna dräkt nog ännu passar i sommar då jag drömmer om hur vi ska vara vid havet mycket! Så helt onödigt köp var det väl ändå inte. För övrigt har den där UV mössan en superbra passform. Trots att den inte har något band rev Lia inte ens av den en enda gång. Annat var det med de andra solmössorna hon hade 😛

Utsikt igen! 

Det började bli lunchdags för oss, och eftersom vi inte ville ge poolbaren en till chans gick vi ner till Qasbah, en restaurang vid havet. Supernice utsikt och den ligger liksom precis nedanför hotellet.

Världens största hamburgare för typ 5-6 euro. Inte alls illa. Helt god var den också, enligt Philipp alltså. Jag åt en Club Sandwich som inte hamnade på bild denna gång 😛

Mera utsikt!

Poolområdet. Riktigt chill och inte alls överfullt så här års. Men med en rörlig Lia kändes det mycket bättre att hänga på vår gigantiska terrass istället. Tog mig lite egentid emellanåt och stack ner till poolen för att simma några längder ensam.

Denna eftermiddag ville vi också doppa oss i inomhuspoolen igen. Då kunde ju Lia vara med eftersom vattnet var betydligt varmare än utomhus. Det var ändå inte riktigt ”babysimvänligt” vatten, jättelänge kunde vi alltså inte vara i vattnet med henne. Första dagen när vi prövade på inomhuspoolen skulle jag ha gissat att vattnet var över 30 grader men de andra dagarna kändes det mycket kallare av någon anledning.

Lillis hade det trevligt i vattnet! 

Solnedgång från terrassen. 

Denna kväll beslöt vi oss för att äta middag i hotellets restaurang. Varje kväll i restaurangen hade olika teman och denna kväll var det mat från Madeira. Det bjöds också på sång och dans som speciellt Lia tyckte ju detta var festligt!

Maten här var jätte god! Dock var det lite problematiskt för mig att äta från buffén utan några som helst ”skyltar” på vad som fanns i. Hamnade tyvärr att hoppa över hela förrättsbordet när jag inte kunde se om det var gravidvänlig mat. Hade ju säkert kunnat fråga förstås. Men är man finländare så är man 😛 Dessutom fick jag stå och vänta 15 min när jag bad om en well done biff. Många av de andra huvudrätterna kunde jag inte äta. Inte särskilt gravidvänligt med andra ord, men det som jag kunde äta var mycket gott! Hela det dignande efterrättsbordet kunde jag dock mumsa på. Fattar inte att jag inte tog en bild på det! Fanns sjuttiotusen olika goda efterrätter att välja mellan.

Lillis hann bli riktigt trött eftersom vi hade trott att restaurangen öppnade först 19:30. Det visade sig att den ändå hade öppnat en timme tidigare. Nåväl. Vi klarade oss med mycket bröd och majsbågar 😛

 

Dag 5

Ett stycke hotellfrullebebis ovan. Servitörerna hämtade alltid en matstol åt oss och för det mesta fick Lia äta det hon brukar till frukost. Vi hade med oss yoghurt hemifrån Finland och så fick hon plocka i sig bröd och frukt.

Vi hade pangväder och spenderade typ hela dagen på terrassen!

Hade tydligen inga bilder från lunchen, det är alltså lite oklart var och vad vi åt denna dag 😛 Men säkert åt vi väl nåt! Hehe.

Damerna är redo för middag!

Försökte gå sövningspromenad genom parkerna runt hotellet, men lyckades inte. Lillis höll sig vaken!

Vi valde förresten mellan flera olika hotell här längs med Lido-områdets strand. Valet föll sist och slutligen på Melia, kanske främst på grund av terrassen vi kunde boka. Ett av alternativen var hotellet som skymtar här till höger, det tillhör samma kedja som vi tidigare bott på när vi varit på Madeira och hade säkert varit ett bra val det också. Vi är ändå riktigt nöjda med Melia och jag kan ju inte nog poängtera hur nöjda vi var med sviten och terrassen vi hade. Trots det, skulle jag ändå nog nästa gång experimentera vidare. Nästa gång skulle jag gärna igen bo på något av Porto Bay hotellen.

Philipp hade bokat bord på Mad Market. En väldigt undangömd restaurang i ett shoppingcenter. Man skulle liksom inte hitta dit om man inte hade kollat och läst Tripadvisor. (Vilket vi givetvis hade gjort.) Mad Market är liksom en butik slash restaurang i ett. Lite hipsterkänsla över det hela.

Alla bord finns utplacerade bland vinet och maten och när man beställer sitt vin får man liksom gå runt och välja själv vad man vill ha. Om man vill.

Som vanligt var vi tidigt ute och ingen annan hade ännu kommit, hehe. Borden fylldes i sakta mak medan vi åt.

Måste säga att vi åt en av den godaste maten här! All mat (och allt vin) är Portugisiskt och så långt det går lokala produkter. Varje månad har de också olika teman med mat från olika regioner i portugal. Intressant koncept och när vi pratade med ägaren så fick man verkligen feelisen att han brann för denna restaurang.

Så gott! 

Till förrätt åt jag räkor i limesås. To die for! Och till huvudrätt en biff, grönsaker och potatis. Också det supergott.

Passar sig kanske inte att skriva detta som komma skall, så här efter smarriga matbilder, (sluta alltså läsa nu om du är känslig för bajshistorier!) men efter att vi ätit märkte vi plötsligt att Lillis nog hade råkat ut för en liten kakkastrof. Alltså helt ärligt har jag under hela hennes liv aldrig råkat ut för en så extrem ”shituation”, (Fick liksom på denna restaurang lära mig betydelsen av ordet niskapaska…..) Något skötbord fanns det förstås inte, men den vänliga servitören visade mig till ett annat rum där jag kunde byta blöja på ett bord. Han visste dock inte att vi hade kakkastrof på gång. Haha! Utan att gå in på för mycket detaljer så fick L åka hem i endast jacka och blöja och Philipps jacka som täcke! Hade med andra ord inte med oss några ombyteskläder till restaurangen. Resten av dagarna hade jag med ombyteskläder åt henne vart vi än gick och givetvis råkade vi inte ut för detta fler gånger. Nu kan jag nog skratta åt denna incident, men i stunden fick jag nog lite panik och visste inte riktigt vad jag skulle göra när jag ensam stod där i ett sidorum och försökte lösa krisen (utan vatten) och Philipp satt kvar vid bordet och fattade inte varför det tog så lääänge och varför Lia skrek som en stucken gris (vilket alla gäster förstås hörde…), och varför jag sedan kom ut med en baby utan kläder. Ja, ni förstår. Jag var lätt svettig och inte alls så avslappnad just då. Nu har jag redan fått lite distans till detta 😛 Inte alltid så lätt att resa med småbarn 😛

Man kan ju gott säga att detta restaurangbesök var det mest minnesvärda från hela resan. På många sätt och vis! 😀

Och nu tänkte jag lämna er med denna trevliga historia! Fortsättning följer.

Sara.

Madeira 2019 – Del 1

I mars åkte iväg på en veckas solsemester. Närmare bestämt till Madeira. Vi hade länge planerat att vi skulle åka, men fick det liksom inte bokat trots att vi hade bestämt ställe och vecka för länge sedan. Bara 3 veckor innan avresa bokade vi, och fick resan till och med lite billigare. Inget riktigt ”sista-minuten-pris”, men fick faktiskt bokat en svit till samma pris som ett vanligt rum. Inte alls illa. Det visade sig vara ett ypperligt val då vi reste med baby. Mera om det lite senare.

Första natten sov vi på hotell GLO på flygfältet. Så galet praktiskt att hotellet faktiskt finns inne i terminalen. Att checka ut från hotellet och sedan checka in till flighten gick liksom på 5 minuter.

Så sent som kvällen innan visste vi fortfarande inte om vi faktiskt skulle kunna åka. Jag hade åkt på universums värsta spysjuka och blev till och med intagen till akuten på dropp efter att inte ens ha kunnat dricka vatten på över ett dygn. De var väl extra försiktiga eftersom jag är gravid. Men ändå. Natten till lördag hade jag alltså legat på akuten och till Helsingfors skulle vi köra på måndag. Nåväl, jag hade ju ändå 2 dagar på mig att bli frisk… men så blev Philipp sjuk på söndag kväll! Det hann bli väldigt spännande. Lyckligtvis slog spysjukan inte riktigt lika hårt på Philipp som på mig. Och tur var väl det, för då hade vi nog inte kunnat åka.

Philipp mådde inte alls bra på ditresan, men åtminstone kom vi oss iväg och många gånger under resan hann vi säga åt varandra vilken tur det var att vi ändå inte hade avbokat. Philipp klarade nämligen av att både köra till Helsingfors samt att sitta nästan 6 timmar på ett flyg! Hurra.

Det var betydligt svårare att hålla en 10-månaders bebis nöjd på ett flyg än en 3-månaders. Jag ammade när vi startade och då somnade L genast och sov i kanske 1 timme. Vaknade lämpligt till serveringen. Lite senare under flygresan, då vi märkte att hon blev riktigt trött igen satte jag henne i bärsele och fick henne att somna i den, framme vid ”köket” i flyget. Flygvärdinnorna var snälla och drog till och med för gardinen, så att L inte skulle bli distraherad av alla resenärer som gick på toaletten. Hon somnade snabbt och sov i en timme till.

Jag tänkte komma med lite resetips såhär mellan varven i denna inläggsserie och här kommer det första:

  • Att resa med baby, tips nummer 1: 
    Ha med en bärsele! Det är verkligen guldvärt i flyget. Eftersom vi har en resevagn som man kan ha med sig i kabinen behövde jag inte bärselen så mycket på flygfältet. Men att ta sig in och ur flyget, samt att få babyn att somna under flygningen är en bärsele verkligen någonting man bör ha med sig! Jag hade inte med vår sist vi flög och ångrade mig innerligt när jag såg hur smidigt alla andra föräldrar bar ut sina barn ur flyget. Man kan ju hamna att köa eller gå långa vägar och dessutom ha med sig en massa väskor. Ta med en bärsele!

Man behöver ändå inte ta med sig mycket underhållning för en 10 månaders på ett flyg. Det räcker med att bläddra i säkerhetsföreskrifterna eller att leka med pappersmuggar och vad som helst. Allt är intressant! Leksakerna vi hade med oss var nog inte alls lika intressanta. Som sista utväg hade vi tänkt ta fram YouTube, men det behövdes ej denna gång.

Vi hade enorm tur att ha en hel rad för oss själva på flyget. Både på dit- och hemresan! Vi hade alltså inte bokat en egen plats för L. Nu när vi faktiskt har upplevt detta, alltså hur lyxigt det är att ha mera utrymme för saker och att kunna sätta ner henne lite ibland, skulle jag starkt överväga att boka en egen plats åt henne nästa gång. Såtillvida att det inte kostar en förmögenhet. Men en slant skulle jag definitivt betala för det.

6 timmar gick förvånansvärt snabbt. Medan Lillis sov kunde jag lyssna på några poddar och sluta ögonen en stund. Skönt! Resten av resan gick liksom till underhållning på olika sätt.

Lite ansträngande var det nog att flyga med en 10-månaders, men inte alls så farligt som jag hade befarat. L grät nog inte alls så mycket under resan och tanten bakom oss sade till och med åt oss efter att vi landat, att vi hade en så ”snäll baby”. Även om jag annars ogillar detta uttryck, måste jag säga att det i denna stund kändes väldigt skönt att höra just de orden efter en flygresa när man tänk att man stört sina medresenärer med sin lilla vilda baby 😛

Vi landade i Funchal, där vi hade bokat en privat transport till hotellet. Tyckte att det var lite för läskigt att sitta med en baby i famnen i en buss i över 30 minuter. Vi hade alltså bokat privat transport inklusive bilbarnstol. En bakåtvänd stol fick vi givetvis inte. Men detta hade jag nog nästan tagit förgivet. En stol hur som helst, och för övrigt var det ju också ganska skönt att komma fram till hotellet snabbt.

Om jag inte missminner mig kostade det 40 euro per väg och hade man tagit transport via Apollo, hade det ju också kostat en del (20 euro per person, tror jag). Nöjda var vi hur som helst med denna lösning och bokade också genast hemresan efter att den trevliga kvinnan kört oss till hotellet.

Framme på hotellet!

Beundrade vår stora, fina terrass en stund och packade upp lite resväskor innan vi begav oss ut på restaurangjakt.

Nöjda personer både ovan och nedan!

Inspekterade också poolområdet innan middagen.

Lillis är redo för middag!

På bilden nedan, precis ovanför Melia-skylten till höger låg vår megaterrass. Det perfekta rummet för oss!

Vi hade blivit rekommenderade en italiensk restaurang nere på hörnet av hotellet. Det kändes lätt och smidigt att inte behöva gå så långt första kvällen. Philipp var ju kanske inte heller helt i toppskick ännu, dessutom började det bli ganska sent för Lia med 2 timmars tidsskillnad.

Jag åt en supergod Gnocchi-pasta. Mums! Observera den lilla brödtjuven uppe i bild. Hehe. Restaurangen hette för övrigt Il Basilico.

Efter middagen var vi nog ganska färdiga för att gå och lägga oss efter en lång resedag!

 

Dag 2

Jag hade tänkt dela upp resan på 3 inlägg. Istället för ett per dag, som jag brukar. Jag vill nämligen inte bara blogga Madeira nu i en månad, eller blogga om det lite nu och då i ett år 😛 Det får helt enkelt bli ett lite längre inlägg istället, nu när jag ändå faktiskt har lyckats få bilderna klara så här snabbt efter resan.

Vi vaknade till en något mulen morgon, men efter att ha ätit frukost var det helt plötsligt sol-väder istället.

Det visade sig förresten vara helt omöjligt att förutspå dagens väder på morgonen. Trots att molnen kunde ligga såhär runtomkring oss var det ändå soligt på terrassen mest hela tiden. De två första dagarna tittade vi på väderleksrapporten titt som tätt för att ”planera dagen”, men efter dag 3 slutade vi med detta. Det var ändå lönlöst och trots att det visade moln och regn så var himlen liksom ändå blå. Lite märkligt det där, men jag antar att vädret helt enkelt är ganska ombytligt och svårt att förutspå på Madeira.

Vi började dagen med lite chill på den ”lilla” terrassen. L lekte och försökte dra av sig mössan mest hela tiden. Vi försökte hålla henne i skuggan, men det var lättare sagt en gjort.

Bara några dagar innan resan hade hon lärt sig ställa sig upp mot saker, man fick vara på sin vakt.

Utsikt från andra sidan terrassen.

Vissa lekte. Andra chillade.

Mera utsikt.

Efter en stunds solande vandrade vi iväg mot det lokala shoppingcentret Forum Madeira. Även om vi hade packat mycket, visade det sig att Philipp hade glömt sina shorts där hemma. Så det blev shortsjakt första dagen. Kul kuriosa är ändå att han faktiskt hittade ”de glömda shortsen” när vi skulle packa för hemresa igen. Men nåja, han hittade ett par snygga shorts ändå!

Lillis somnade under shoppingturen.

En är ombytt, den andra har vaknat.

Vandrade omkring lite till. Beundrade utsikten.

Hotellet igen.

Vi återvände till terrassen för lite mera lek. Vi var verkligen supernöjda med val av hotellrum och denna gigantiska terrass. Lia kunde tryggt leka och vi kunde ändå sola och ta det relativt lugnt under tiden. På en liten balkong hade vi ju inte kunnat det. Och att chilla vid poolen med en mobil 10-månaders känns kanske inte helt lyckat. Detta var alltså en perfekt lösning för oss. Vi kom att hänga väldigt mycket här på terrassen under resan.

Det började så småningom bli lunchdags och vi orkade inte gå så långt utan gav hotellets poolbar en chans.

Det visade sig dock inte vara någon höjdare. Men nåja, helt okej.

Till kvällen hade vi bokat bord vid en annan restaurang riktigt nära hotellet. Leeno’s. Redan en timme innan vår bokning vandrade vi iväg på promenad med hopp om att L skulle sova en stund innan och därmed orka vara på bra humör på middagen, och det lyckades riktigt bra! Hon sov kanske 30 minuter och det hjälpte nog tidsskillnaden ganska mycket.

De flesta restauranger öppnade ganska sent. Vissa alltså först klockan 19. Med en baby som brukar gå och lägga sig vid 20 finsk tid var de första dagarna alltså lite kinkiga med att gå och äta sent. Vi vara med andra ord glada över att hon sov en stund och därmed också orkade äta middag med oss.

Strandpromenaden.

Lia fick en urgullig liten stol-in-stol! Där satt hon nöjd. Vi beställde för övrigt alltid in lite bröd åt henne på restaurangerna. Hon hålls vid gott humör när hon får peta på och plocka i sig det, medan vi äter.

Philipp åt en biff på en het sten. Här visar servitören hur man ska tillaga den. Gott var det! Själv åt jag en annan biff denna kväll, men smakade givetvis ett stycke well done biff av honom också.

Och Lillis orkade hänga med!

 

Dag 3

Vi vaknade till en klarblå himmel.

Efter frukost bosatte vi oss på terrassen. Lia lekte och vi chillade.

En något blåsigare dag, vilket man kan se på havet här nedan. Molnen började klättra emot oss på himlen. Det visade sig dock IGEN att molnen bara stannade där borta som en lång strimma. Lite lustigt ändå.

Efter några timmar av lek på terrassen skulle L sova middag. Denna gång testade vi söva henne ute på terrassen istället. Det gick riktigt fint, och här sov hon också betydligt längre än när vi först promenerade och sedan satt ut henne på terrassen.

Det var liksom lite kritiskt att åka i tyst hiss, gå genom en lång tyst korridor och hela vårt hotellrum och ut på balkongen. Dagen innan hade hon vaknat när vi försökte oss på detta. Då hon faktiskt somnade på balkongen sov hon riktigt bra.

Innan resan var jag lite orolig över om hon faktiskt kommer att sova i vår resevagn på dagen. Jag tänker ju att den kanske inte är så ”bekväm”. Men hon sov nog nästan lika bra som hemma i Emmaljungan. Hemma sover hon cirka 2 timmar och på resan sov hon för det mesta 1,5 timme. Riktigt bra ändå. Och jag hade nog inte velat släpa med mig Emmaljungan hur som helst. Vi hade varit tvungna att köpa en (svindyr) skyddande väska för den, vagnen hade antagligen ändå fått några skavanker på flyget och dessutom hade det ofta inte funnits tillräckligt med plats att ha med den på restauranger och diverse äventyr.

  • Att resa med baby, tips nummer 2: 
    Köp en bra resevagn! Bra behöver ju inte nödvändigtvis betyda dyr, men det är så mycket smidigare att resa om man faktiskt kan ha med vagnen överallt. Efter att ha haft Yoyon nu i nästan daglig användning i över ett halvt år skulle jag aldrig byta bort den. Och efter att ha flugit med den två gånger kan jag också konstatera att jag inte heller skulle köpa en resevagn som man inte kan ha med sig in på flyget!

Då Lillis vaknade från sin tupplur gav vi poolbaren en till chans. Det visade sig dock även denna gång inte vara en särskilt lyckad idé. Min club sandwich var alldeles för torr och tråkig! Precis som toasten dagen innan. Detta blev alltså sista gången vi åt lunch i poolbaren. Lyckligtvis fanns det många restauranger och caféer runtomkring hotellet. Själv klarar jag mig åtminstone inte att vara utan ätbart från hotellfrukost till sen middag. Speciellt inte nu som preggo.

Till L hade vi med oss en massa barnmat från Finland. Hon var med andra ord riktigt nöjd med sin lunch!

Vi hade alltså släpat med oss cirkus 10 kg barnmat till Madeira. Hehe. Inget jag ångrar! När vi kollade utbudet i de lokala butikerna hittade vi nog inte alls något bekant eller något som jag var särskilt sugen på att köpa åt henne. Och sedan hade vi ju mycket plats i resväskorna på hemvägen 😛

Efter lunchen tog jag mig mitt första dopp i utomhuspoolen! Hiskeligt skönt, trots att det nog var lite kallt att ta sig i.

På eftermiddagen hade vi bestämt oss för att vandra in till stan. Cirka 3 km. Den största orsaken för mig var att jag hade glömt hemma laddaren till min undervattenskamera. Hemska saker! Jag ville ut på jakt efter en sådan.

Vi besökte det lokala shoppingcentret med det lokala ”Gigantti”, men ingenstans fanns en laddare. Det skulle ta 3-5 dagar att beställa, så det var ju ingen vits. Var förstås besviken. Men nåja. Vad kan man. De var också totalt ohjälpsamma i butiken när jag försökte fråga om det fanns andra ställen där jag kanske kunde hitta en laddare, men nej. Fick ingen hjälp.

Vi fortsatte färden! I shoppingcentret hade vi åtminstone hittat en trevlig liten leksaksbutik där vi köpte en vattenleksak åt Lillis (som för övrigt visade sig vara en stor hit!).

Strosade genom stan.

Gick till gamla stan och kollade in vårt förra hotell. Vi hade lätt tagit det hotellet igen annars, men det är 16-års åldersgräns på det, så det gick tyvärr inte denna gång.

Gamla stan.

Philipp hade kollat upp restaurang på TripAdvisor (naturligtvis!) och kvällens val föll på Le Jardin på Rua de Santa Maria. Jag åt en god biff och Philipp dagens fisk. Jag är lite försiktig med fiskarna på Madeira, eftersom det inte alltid är lätt att hitta gravidrekommendationer på fiskar som man inte riktigt känner till det svenska eller finska namnet på. Men jag gillar ju biff, så ingen fara här!

Lillis hann bli trött! På denna restaurang fanns för övrigt ett riktigt fräscht skötbord på toaletten. Så bra! Efter maten vandrade vi sedan tillbaka 4 km till hotellet. L somnade genast och sov hela vägen. Vaknade inte ens när vi klädde på henne pyjamasen på hotellet!

Fortsättning följer!

Sara.

Back To Top