skip to Main Content

USA 2017 – Day 7 – First night in Vegas

Det har blivit dags för ett till USA-inlägg här på bloggen, även om det börjar vara ganska länge sedan vi faktiskt var på denna resa. Jag vill ändå gärna ha den bloggad och ska fortsättningsvis försöka återkomma med USA-inlägg då och då. Dag 7 av vår road trip i USA anländer vi alltså till Las Vegas efter att ha kört genom Death Valley.

Det blev spännande när vi började närma oss Las Vegas. Var vi verkligen här nu? Snabbt såg vi vårt hotell från motorvägen, men först åkte vi faktiskt och hämtade upp Philipps kompis som hade flugit in till Las Vegas samma dag för att umgås med oss i 3 dagar. Han bodde på ett annat hotell, men det var smidigt att hämta honom och sedan köra tillbaka till vårt hotell Vdara.

Jag ville prompt ha ett hotell där man hade utsikt över Bellagiofontänen. Vdara är dessutom ett rökfritt och casinofritt hotell. Vilket gör det mer som ett vanligt hotell, lite mindre folk och ingen rökig lukt. Ett toppenval om ni frågar mig! Jag har inget behov av att faktiskt ha ett casino i hotellet och frisk luft är ju inte så illa det heller. (Annars fick man alltså röka nästan överallt, men inte på detta hotell!)

För övrigt hade Las Vegas hela resans billigaste hotellutbud. Man kan verkligen bo jättebilligt här. Men just därför ville vi också lyxa till det lite när vi en gång kunde. Las Vegas var ungefär det enda stället på hela resan där vi hade råd med ett lite bättre rum. Betalade cirka 180 per natt för en svit med utsikt över fontänen. Helt klart resans till standarden bästa rum. Liksom lite mera ”finsk standard” på hotell. Fräscht och nytt med stort badrum och en liten soffgrupp och kök till och med. Toknöjda var vi i alla fall med vårt val.

Efter att vi checkat in begav vi oss genast ut för att utforska Vegas. Det första stället vi gick in på var Arias casino. Grannhotellet. Där hittade vi också en bit lunch på någon restaurang.

Efteråt ville vi se Bellagiofontänen på lite närmare håll, och gick alltså till det andra grannhotellet. Det var ändå så sjukligt hett att vi dock inte stod ut att titta så hemskt länge. Men jag älskade verkligen fontänshowerna, hur klyschigt och turistigt det än låter. På kvällarna när det var lite svalare hade jag nog kunnat stå och titta på dem hur länge som helst.

Bellagio’s casino här nedanför.

Vi vandrade vidare till New York, New York.

Pausade vid The Centrifuge vid MGM. Philipp fick sin Whiskey! Här gamblade vi väl också våra första dollars och Philipp vann 88 dollar. Också resans enda ”stora” vinst. Hehe.

Det var också en HIMLA tur att vi vann dessa 88 dollar, eftersom Nordeas alla utlandsbetalningar på något sätt låg nere. Plötsligt kunde vi inte använda våra kort någonstans och vi hade inte tagit ut mer pengar heller. Så för våra sista dollar lyckades vi alltså gambla till oss en middag. Inte illa. Nordea kunde för övrigt inte svara på när det skulle börja fungera igen… Jag var sjukt arg och störd över detta! Ringde säkert en svindyr kundtjänst mitt i natten utan att få någon hjälp. Vad gör man liksom? Okej vi hade ju J med oss som vi hade fått låna av. Men annars vet jag inte vad vi hade gjort.

Det började skymma och staden blev mycket vackrare. Las Vegas bör nog ses i skymning eller natt. På dagen är det inte så vackert om jag får vara ärlig.

Vi pausade på Rock & Reilley’s för drinkar. Trots att baren var utomhus (i den extrema hettan) kunde man faktiskt sitta här, det fanns nämligen sånadär ”mist cooling systems” som alltså sprayde ett tunt lager av ”vatten” på oss hela tiden. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Jag hade åtminstone aldrig sett någonting liknande förut. Det var sååå skönt, man blev inte våt men fick hela tiden svalkande luft på sig trots att man satt utomhus. Och detta fanns väl nog på de flesta utomhusställen i Vegas där man inte kunde ha AC. Inomhus var det ju alltid svalt och skönt överallt. Och vi snackar temperaturer på närmare 40 grader trots att det var kväll.

Kvällens middag åt vi på Fatburger. Philipp hade blivit rekommenderad deras burgare av en kollega och vi andra tyckte att det verkade som en bra idé. Helt bra burgare! Ingenting superspeciellt men helt gott ändå. Jag som var väldigt illamående mest hela tiden (gravid… kunde inte tåla flottig mat) beställde dock en väldigt ”torr” burgare utan ost och allt möjligt. Så det kan ju dock hända att detta påverkade smakupplevelsen en aning 😛

Gick förstås en vända till fontänen och såg X antal shower. ”Bara en till” sade jag jättemånga gånger, och männen suckade kanske lite… De klagade ändå inte högljutt, så kanske de också tyckte om showerna, vem vet 😛

Okej, jättetråkigt att bara se stillbilder på detta, jag vet! 😛 Jag filmade också en hel del under resan men det återstå att se om jag någonsin orkar och hinner klippa ihop någon film av det hela. Det har ju tagit mig nästan 2 år nu att bara ens blogga om resan.

Så häftigt att se! 

Jag spelar lite! Vann dock inget.

Väl tillbaka på hotellrummet kunde jag inte motstå att bara se en show till. Haha. Känner mig lätt besatt, men det var verkligen så vackert och jag var mycket nöjd med val av hotell och rum.

Följande dag åkte vi helikopter till Grand Canyon, men mer om det en annan gång!

Sara.


De andra inläggen från vår USA resa hittas här: 

USA 2017 – DAY 1 – Flying to California

USA 2017 – DAY 2 – First Day in San Fransisco

USA 2017 – DAY 3 – Alcatraz and Angel Island

USA 2017 – DAY 4 – The Roadtrip is Starting – San Fransisco to Mariposa

USA 2017 – DAY 5 – Yosemite and Tioga Pass

USA 2017 – DAY 5 – South Tufas at Mono Lake and Mammoth Mountain Inn

USA 2017 – DAY 6 – Bodie Ghost Town and Lone Pine

USA 2017 – DAY 7 – Driving Through Death Valley


 

Tankar i vecka 37

Hittills har det ju ändå gått ganska ”bra” att vara gravid. Jag har liksom kämpat på och inte haft alltför mycket krämpor. Men nu börjar det nog bli tungt sådär på riktigt. Börjar bli ganska färdig och känner att det nog är dags för mini att komma ut nu! Om bara 2 dagar från skrivande stund är h*n ju dessutom fullgången.

Jag mådde inte alls så här dåligt i slutet av förra graviditeten. Eller isåfall har jag helt förträngt det. Jag klarade ju av att gå promenader (om än inte så snabba), men nu om jag går vår vanliga promenad får jag stanna heeelta tiden pga ont/sammandragningar. Mår dessutom nästan konstant lite dåligt och känner att pulsen är jättehög hela tiden. Och så detta armades blodtryck förstås! Fick som sagt blodtrycksmedicin (Albetol) utskrivet för några veckor sedan som jag ska ta vid behov (när undre trycket är över 95) och har nog hamnat att ta 1-2 gånger per dag nästan varje dag sedan dess.

Förra veckan var jag (troligtvis) på det nästsista ultraljudet. Jag har en koll nästa vecka igen, främst bara på grund av blodtrycket. Hade det inte varit för mina blodtrycksproblem nu, hade jag antagligen bara fått en tid till igångsättning istället och inget fler ultraljud. Blodsockervärdena har nämligen varit så bra hela tiden. På ultraljudet såg allt ändå bra ut och mini verkade inte vara påverkad av mitt höga tryck. Skönt!!! Men nästa vecka kommer jag alltså att få mitt igångsättningsdatum, vilket troligtvis kommer att vara några dagar innan eller på BF.

Mini mättes nu till 2793 g och uppskattad födelsevikt är cirka 3,6 kg. Läkaren frågade mig hur det kändes med en sådan uppskattning och jag svarade lite nervöst skrattande: ”stort”. L var ju bara 3,1 kg när hon föddes, men som sagt uppskattad betydligt större (4,1 kg). Mini ligger ändå helt på mittenkurvorna. Varken stor eller liten alltså. Så egentligen känns det ju helt bra och viktuppskattningarna är ju ändå alltid faktiskt bara uppskattningar.

Detta ultraljud gjordes alltså i vecka 36+0 och med L i vecka 34+6 fick vi en uppskattning på 2715 g, ganska samma alltså! Båda bebisarna har förresten alltid haft långa lårbensmått. Men pappan är ju ganska lång också 😛 (inte jag!)

BB-/förlossningsväskan tog jag också tag i genast efter ultraljudet. Blev plötsligt inspirerad och har faktiskt packat nästan allt som går att packa på förhand. Bara telefon, kamera, laddare, birkenstock, hörlurar, rådgivningskort, plånbok, nötter och mjukisbyxor som saknas ur min väska. Mjukisbyxorna ska jag ännu tvätta innan jag packar ner dem och nötterna måste jag inhandla. Resten kan jag inte packa förrän det faktiskt är dags att åka in!

Har också tvättat och strukit alla små babykläder nu. De har också fått flytta in i sin egen lilla byrå i sovrummet. Det känns verkligen bra att detta är gjort. Det syns ju inte på bilden, men babykläderna är ju SÅ SMÅ. Nästan så att min (lilla!) hand täcker en hel body i storlek 50. Är dom faktiskt så små? Jag har redan glömt 😛

Några gånger har jag till och med haft någon ond sammandragning nu. Det hade jag aldrig med L (förrän igångsättningen då förstås!). Har även känt ganska mycket tryck neråt, som jag inte heller kände i första graviditeten (kan ju också vara ”omföderskesymptom”, tänker jag). Men jag har ändå pikulite hopp om att det sätter igång av sig själv, men ställer ändå in mig på igångsättning, så är allt annat bara bonus!

Börjar som sagt känna mig ganska redo nu! På alla sätt och vis. Vi kämpar på.

Sara.

Gravidfotografering

För några veckor sedan hade vi bokat in en gravidfotografering. Ni minns kanske att jag var lite osäker på om jag överhuvudtaget ville göra en denna gång eller ej. Eller snarare, om jag skulle boka någon utomstående eller ej. Känner mig inte alltid så bekväm framför kameran, och speciellt inte som gravid.

Såhär i efterhand kan jag bara konstatera att jag verkligen är innerligt glad över att vi gjorde denna fotografering! Det blev så himla fina bilder, och jag är mycket nöjd! Vi hade bokat Cecilia Calrén, som specialiserar sig på gravid- och newbordbilder. När hon i somras släppte sina lediga tider blev den sista lediga tiden i juli min. Vilken tur ändå!

Det var inte helt klart att Philipp och Lia skulle vara med, men sist och slutligen tog jag ändå med dem och det är jag mycket glad för. Även om vi fotade sent (ljuset ni vet!) orkade L ganska bra och vi fick till några fina familjebilder. Efter en liten stunds fotande med dem, åkte Philipp och Lia hem och vi fortsatte fotograferandet på tumis med fotografen.

En sån fin kväll med vackert ljus! Kände mig så fin och faktiskt också bekväm framför kameran.

Jag ville gärna ha med lite vatten/hav i mina bilder, men samtidigt också lite ”grönt”. Kom att tänka på att jag en gång fotograferat ett brudpar just här på Smulterö. Och det kändes som det ultimata stället just för denna fotografering. Havet, bryggor, strand, båtar och lite grönt. Precis det jag gillar.

Nu är det alltså bara mindre än 1 månad kvar till BF och det börjar bli riktigt spännande. Imorgon har jag ett ultraljud på mödrapoli, och jag antar (och hoppas) att jag kanske kommer att få någon typ av besked då angående igångsättningen. Datum får jag väl knappast veta ännu, men åtminstone runt vilken vecka det eventuellt handlar om, hoppas jag att de kan säga. Hoppas förstås på naturlig start, men jag förbereder mig nog egentligen mentalt för igångsättning, så är allt annat hemmåt. Hur som helst spännande med ultraljudet imorgon!

Längtar innerligt efter att få träffa vår nya lilla familjemedlem! Vem är du där inne? 

<3

Sara.

Back To Top