skip to Main Content

Lia 7 månader

Det blev en liten paus i bloggandet, Lia har nämligen varit sjuk för första gången! Skönt att det sparades så här långt ändå, men förstås inte alls roligt med en liten febrig tjej. För lite över en vecka sedan hade hon alltså 39,5 graders feber och sedan dess har hon haft hosta och snuva. (Jag också förresten, minus febern!) Men nu är vi nog alla på bättringsvägen.

Hela sju månader har hon alltså hunnit bli. Dessa bilder tog vi faktiskt två veckor innan sjumånadersdagen, men de får ändå illustrera detta inlägg så här lagom till jul. Det var förresten riktigt svettigt att få till denna lilla fotografering. Lia var inte riktigt på humör, hade inte sovit så bra, Elmeri var ännu mindre på G och det blev lite allmänt kaos helt enkelt. Men helt lyckade bilder ändå. En av dessa bilder blev också årets julkort som nu åtminstone borde vara på väg till släkt och vänners brevlådor.

Vi har ju inte varit på någon 7-månaderskontroll till rådgivningen, nästa gång är nämligen vid 8 månader. Så några mått har jag inte att bjuda på. Tycker ändå inte att hon har blivit hemskt mycket tyngre denna månad, eventuellt lite längre eftersom vagnen börjar bli lite trång så småningom. Får nog lov att byta till sittdel inom någon månad. Kläderna använder vi storlek 68, jag börjar nog ha plockat bort de flesta 62:or nu. Någon enstaka kanske finns kvar. Vissa 74:or som jag vet att är av modell smalare använder vi också, så att de inte hinner bli för små innan vi tar fram dem. Men t.ex. KappAhls och Lindex 74:or är ännu alltför långa i armar, ben och kropp.

Sömnen. Den stampar nog på stället. Precis just nu verkar vi vara inne i en period när hon skriker 2 timmar per natt. Och för övrigt vaknar hon runt 5 gånger per natt. Vaknandena har alltså blivit lite, lite färre, men istället verkar vi ha fått in skrikperioder på natten. Mamma är alltså lite trött, om vi säger som så. Men jag har ändå vant mig så pass mycket nu att det inte känns så farligt längre. Skulle dock inte kunna tänka mig att fara tillbaka på jobb med så här dåliga nätter. Man blir liksom lite seg i hjärnan ändå. Detta är lite offtopic, och oklart om jag kanske redan har nämnt det på bloggen, men jag kommer alltså att vara på vårdledig hela nästa år. Skulle kännas ganska orimligt att börja jobba igen om dryga 6 veckor, då min föräldraledighet tar slut!

Förra månaden skrev jag förresten att vi hade några supernätter där hon sov från 12-7. Det har INTE hänt igen.

Kvällsrutinerna ser ut så här: vi ger gröt klockan 19, klär på pyjamas, ammar och myser en stund i soffan, läser en kort bok och sedan går vi och lägger henne. Förra veckan hade Philipp en 3-minutersnattning, men t.ex. igår ikväll tog det 45 minuter för mig. Normalt tar det väl ändå kanske 20-30 minuter, plus minus. Hon somnar kanske alltså runt 20-20:30 tiden.

Vaknar gör hon för det mesta mellan 8-9 på morgonen. Det är väldigt sällan hon vaknar efter 9 längre, men också väldigt sällan hon vaknar före 8. Alltså sådär att hon inte kan somna om.

Dagssömnen är väldigt varierande! Den senaste veckan har varit sämre, och hon har bara sovit 50 minuter – 1h10min på hela dagen. Vilket förstås resulterar i en väldigt trött tös där vid 5-6 tiden på kvällen. De flesta dagarna sover hon alltså bara en gång. Om vi någon gång lyckas få henne att somna en gång till så sover hon då max 30 minuter. Och då får man kämpa minst 30 minuter för att få henne att sova dessa 30. Famnen funkar inte heller längre här! Idag sov hon bara 30 minuter och sedan några snuttar här och där i bilen när vi varit och handlat och till Smedsby, m.m. Och så här har vi alltså haft det nu i någon vecka, medan hon nog innan det kunde sova 1,5-2 och ibland till och med 3 timmar en gång per dag. Men nu vet jag inte riktigt vad som hänt helt plötsligt.

Man kan väl kanske konstatera att hon inte riktigt är den sovande typen. Men det som jag ändå tycker bör nämnas är att hon ofta ändå orkar väldigt bra. Folk brukar kommentera att hon orkar så bra och att hon inte blir så gnällig trots att hon är trött. Har ju inget att jämföra med, men detta är vad jag fått höra.

Lia är fortsättningsvis en lite pratkvarn, och en väldigt social liten person. Det är sällan som hon har varit blyg mot någon. Hon hade en liten blyg period för några månader sedan men nu går det riktigt bra med nästan vem som helst. Hon pratar fortsättningsvis mycket och länge, fortfarande gang-gang-gang-gang-gang-gang-gang-gang. Inte så mycket bom-bom-bom längre, men en massa olika ljud som jag inte nu riktigt minns eller ens kan skriva fonetiskt. Det är nog gang-gang som dominerar. Men faktiskt imorse började hon med någonting nytt som jag inte hört förr, vilket hon också hållit på med precis heeela dagen: dä-dä-dä-dä-dä-dä. Fast den där första bokstaven låter nästan som ett mellanting mellan d och t. Ibland blev det också däi-däi-däi-däi-däi. Det ska bli spännande att se hur detta utvecklas.

Tänderna syns fortfarande inte till! Jag hade tänkt att dom kommer nu när vi hade feber förra veckan, men icke! Fortfarande känner/ser man dem bara under ytan. Men hon hinner ju ännu faktiskt vara snabbare än sin mor. Förra veckan var jag bombsäker på att hon hade fått tänder när det plötsligt gjorde ondare då hon ammade. Men det syns inget!

Maten har vi inte ändrat på så mycket sedan sist. Hon får 3 portioner mat per dag + amningen. Till frukost äter hon för det mesta en yoghurtsmoothie, till lunch t.ex. kokt maletkött + ägg + palsternacka + potatis. Och till kvällen havregröt. Lunchen brukar inte gå ner så bra, får ofta slänga bort rester (läs: ge till hunden Elmeri) medan hon oftast äter upp all frukost och kvällsmål. Jag tycker ändå att hon äter riktigt bra i det stora hela. Har inte funderat så mycket på när vi ska lägga in ett till mål mat. Och så tycker hon fortsättningsvis om att amma.

Motoriken. Hon har nu på riktigt lärt sig svänga både från rygg till mage och mage till rygg. Äntligen! Hon har nämligen börjat tycka om att sova på mage, vilket har varit lite av ett problem, eftersom hon sedan inte kunnat svänga sig tillbaka på rygg. Men nu äntligen i kanske 2 veckor så har hon lärt sig hur man svänger tillbaka till rygg också i sängen. Så skönt! Några nattens vaknanden är alltså antagligen borta nu på grund av detta.

Hon sitter själv ganska stabilt, även om man inte vågar lämna henne ensam ännu heller. Och vi har faktiskt inte bytt bort newborn-matstolen ännu heller. Utan tänker att hon får ha den så länge hon trivs. Men överallt där vi lånat och prövat matstolar så sitter hon jättebra och länge, så jag antar att vi nog snart ska byta. Hon kryper inte ännu, utan här åker vi bara baklänges eller runt på stället. Bara hon håxar hur hon ska lyfta rumpan som kommer hon att börja komma framåt.

Det var väl ungefär vad som hänt den senaste månaden!

Sara.


English summary:

Lia is already 7 months old. Time flies. She had her first little flu, or whatever it was, last week. A fever of 39,5 and later also coughing and a stuffy nose. Poor little one. Othewise I would say not that much has changed, she is still speaking super much. Eating well, sleeping not so well. She has finally learned to turn back from her stomach to her back. Which helps a little in the nights, she does not need to wake me up when she wants to turn. But still she wakes me up maybe around 5 times per night. Lately she has also started some scream-fests where she is just screaming 2 hours in the night and nothing helps. Last night was better, so I hope that continues! We did not have an appointment at the health care centre this month, therefore I have no new measurements. Next time is at 8 months! Which of course is very soon. 

Årets julpynt

I veckan tog mig lite tid att julpynta. Både inne och ute. Grävde tyvärr fram adventsljusstaken en dag för sent, men det gör väl inte så mycket. Ljuset har fått brinna nu i veckan istället.

Jag hade köpt en ljusslinga från Plantagen på Black Friday på -30%, den hade jag faktiskt satt upp lite tidigare än resten av sakerna. Kanske mitt favorit”pynt” i år. Fattar inte att jag inte har skaffat detta tidigare. Alltså julbelysning för terrassen.

Elmeri fick ta på sig en tomteluva med jag fotade pyntet. Allt för julstämningen 😀 Min spotify-jullåtslista har också börjat gå het i veckan.

Jag tycker att jag har pyntat ganska sparsamt i år. Men helt tillräckligt min smak ändå. Stjärnor i fönstren i arbetsrummet och vardagsrummet, julkuddar, en ljusstake i köksfönstret, en rumsgran. Och inte så hemskt mycket mera.

Fast innan jul ska vi nog också ha in en riktig gran! Och då blir det ju verkligen julstämning i stugan. Vi har ju hittills bara firat julen i Finland vartannat år, så då tycker jag gott och väl att vi kan ha gran de åren vi firar hemma. Nu vet jag ju inte vad vi ska göra i fortsättningen med julfirandet. Vi kanske vill börja med en hemma-tradition istället. Men i år är det hur som helst en jul i Finland.

Jag vet inte riktigt om jag hinner, men jag skulle vilja hinna med ett blogginlägg om julen 2017 innan julafton. Då bloggade jag ju inte och har många fina bilder från julen i Tyskland!

Sara.


English summary:

This year’s Christmas decorations. Not so much this year, but when the Christmas tree comes I am sure it will feel mega Christmassy as it is almost taking over the entire living room 😛

Gunga gunga och promenix

För någon vecka sedan fick vi njuta av så vackert väder. Bara någon minusgrad, lite vitt på marken och solen som äntligen tittade fram!

Lia älskar att åka flygplan på mitt ben, hon skrattar hejdlöst då. Jag hade länge funderat på att gungning faktiskt är lite samma rörelse och så har jag ju förstås spanat in att det finns en babygunga i parken nära oss. Så jag ville testa. Denna vackra dag satte jag alltså Lia sittandes i vagnen och spatserade iväg till parken för att pröva gunga för första gången!

Hon tyckte verkligen att det var jätteroligt! Skrattade och log. Så hårt gungande vi inte ens eftersom jag förstås inte vill ge värsta farten, utan vi liksom mest hänger där och dinglar lite fram och tillbaka. Roligt är det ändå.

Gunga gunga, det lär förresten vara en av de första sakerna som jag själv sa när jag var liten. Jag antar alltså att även jag har tyckt om att gunga.

Och här ovan har vi en typ som inte alls tycker denna aktivitet är särskilt rolig. Öronen bakåt och allvarlig min. Så missnöjd, då man måste stå fastbunden och vänta. Jag vet nog att det är hundförbund i lekparker, men jag har ställt honom vid kanten av parken och bundit fast honom i vagnen. Några gånger har jag också haft honom i korgen under, men han tycker inte om att vara där om vagnen står stilla. Någon gång har jag helt ställt honom en bit ifrån parken också. Men vi har faktiskt aldrig träffat någon annan i parken ännu (men då skulle jag ju knappast gå dit heller om jag har med hund). Eller jo förresten, en annan gång träffade vi på andra människor, men då hade den personen också med sig hund och vagn och verkade göra samma sak som jag 🙂 Hehe.

En som tyckte detta var skoj!

Så vacker dag att jag smäller av! Man kan inte ens fånga det vackra ljuset på bild.

Lia somnade förresten jättesnabbt efter att vi gungat i våra fem minuter.

Fjärden var förstås också sjukligt vacker, som alltid.

Det låg en tunn is på fjärden som Elmeri ville testa. Den höll!

Denna procedur: Lekpark + promenad, upprepade vi sedan hela veckan. Eller åtminstone så länge det vackra vädret varade. Nu har det igen varit så blåsigt, grått och regnigt att vi inte har varit på sånahär långpromenader på ett tag igen. Är inte riktigt typen som går ut när det är dåligt väder.

Sedan vandrade jag hem igen och Lia sov gott och länge efter detta.

Jag försöker verkligen spara dessa ljuvliga dagar i mitt minne och ta fram känslan när det är grått och trist ute. Ikväll såg jag att det hade kommit lite mera snö igen. Så vi får hoppas att den ljuvliga vintern snart återvänder.

Sara.


English summary:

Lia’s first swinging! She really loved it. Afterwards I went on a long walk in the beautiful weather. I just love it when it is like this. Sunny, -1 degrees and a little bit of white on the ground. Since this first swinging on the playground we have done this every day. Or at least every day when the weather has been nice. 

Back To Top