skip to Main Content

Tumisdejt

Förra helgen gick jag och Philipp en liten dejt. En tumisdejt! Vi hade nämligen ”Bokat barnvakt” (Lias mommo) för kvällen och natten!!! Jag vet inte vem som var mer nervös, jag eller mommo. Jag och P bestämde oss ändå genast för att vi måste hitta på någonting på kvällen för att inte bara sitta hemma och uggla och sakna Lia. Vi bestämde oss för att gå ut och äta.

Eftersom vädret råkade vara vackert och somrigt, ville jag gärna äta på en ställe med ”sommarfeelis”. Ni vet, Strampen, Faros, Seglis. Men eftersom vi ändå inte varit tillräckligt planerande hade Faros inga bord kvar och Strampen såg hemskt fullt ut så vi gick inte ens in. Vi chansade alltså på Seglis och där fanns det bord lediga!

Tanken med övernattningen var att vi ville ”öva” inför den kommande förlossningen. Vi vet ju att jag kan hamna att vara på sjukhuset ganska länge om det går på samma sätt som sist. Och åtminstone under själva förlossningen vill jag ju att Philipp ska kunna vara med. Det skulle inte alls kännas bra att i den situationen dessutom behöva oroa sig över hur Lia klarar sig på natten utan oss, om hon aldrig ens har varit över natten hos mommo förut! Så vi tänkte helt enkelt att vi alla behöver öva några gånger under sommaren.

Det visade sig att det hade gått superbra! Lia hade somnat och sovit riktigt bra och på alla vis varit nöjd. Jag tyckte inte heller att hon visade oss någon reaktion efteråt. Hon var bara glad och nöjd. Hos mommo har hon ju varit en hel del annars också, och annars så träffar hon ju mommo ganska ofta. Både stället och människorna är alltså väldigt bekanta.

På kvällen när vi kom hem från vår dejt kändes det nästan bara som om hon låg i sin säng och sov. Även om hon hade varit hemma hade hon ju inte varit vaken och uppe med oss längre. Jag var lite rädd för att vakna upp på natten och titta mot hennes säng och få panik över att den är tom. Men varje gång jag vaknade (som tur inte många gånger, och som tur först mot morgonen) var nog min första tanke ”L är inte hemma”. Så jag hann inte få någon panik! Kan också meddela att det var första gången jag sovit en hel natt på över 1,5 år. Så man kan ju ganska lugnt konstatera att det var mycket skönt och välbehövligt med en hel natts sömn. Sov ända till 08:45!!! 😀

För övrigt var maten på seglis supergod! Jag åt en klycklingburgare som inte hamnade med på bild, och Philipp åt biff på hot stone. Maten på menyn var faktiskt ganska ogravidvänlig. Eller nu är jag nog lite orättvis, men ska vi säga så här: det som jag var sugen på var inte gravidvänligt. Mycket rökta/råa saker, pizza osv. Köket var ändå supervänligt och gjorde en kycklingburgare åt mig, fastän den inte fanns på menyn! Tack och mums 🙂

Efteråt gick vi en liten promenad längs med bryggorna och beundrade den somriga utsikten. Senast vi befann oss här var på Lillis dop, så det var nästan lite nostalgiskt med dejt just här, även om det var oplanerat.

Sara.

KOMPISDEJTER, LJUVLIGA VINTERDAGAR OCH EN SLASKIG VARDAG

Ni vet den där känslan när man kommer hem efter en en 5 timmars kompisdejt och knappt har pratat om hälften av alla ämnen man hade tänkt, men samtdigt pratat om lifvet med både roliga och riktigt djupa ämnen tillsammans med en vän. Alltså den känslan älskar jag och hade turen att uppleva igår. Efter att Sweet Vaasa hade ”kastat ut oss” stod vi kvar utanför i kylan och för att ”bara säga en sak till”, i ungefär en timme. Samtidigt som vi bombades av fallande snö från Kurteniahusets tak med jämna mellanrum. En mycket bra kväll!

Alltså vädret i söndags! Jag hoppas innerligt att också ni fick uppleva det. Hela Vasa vandrade ju omkring på isen, solen gassade, och allt var bara så U N D E R B A R T ! Den perfekta vinterdagen. Jag håller som bäst på att förbereda bilder från vår ispromenad i lördags till ett blogginlägg som jag hoppas dyker upp här under helgen.

Tyvärr ser ju vardagen mera ut så här nu igen. Vintern 2017 kan väl sammanfattas i två ord: slask och is!
Ikväll blir det fotografering av Vörårevyn och jag ser barnsligt mycket fram emot den. Även om jag jobbar så har jag ändå kunnat njuta och skratta varje år ändå (hoppas väldigt mycket på att Vöråstina dyker upp), premiär imorgon!
Sara.
Back To Top