skip to Main Content

Vi bygger hus

Vi bygger ju förresten hus! Det har jag väl nog i något skede nämnt här på bloggen också. Främst uppdaterar jag ändå om bygget på vårt instagramkonto @villaholtkamp, men tänkte visa er en liten statusuppdatering här också.

Här på bilden ovan var grunden nyligen gjuten (samma morgon) och vi blev intervjuade om vårt husprojekt för Bohouse, som alltså är företaget som bygger vårt hus. Vi gör ingenting alls själva, utan det är ett nyckeln-i-hand hus och hittills har det känns enormt skönt att inte behöva göra någonting alls själva. Det är inte riktigt vår grej. Det enda vi liksom behöver göra är att välja material och så sköter resten sig själv. Ypperligt val om ni frågar oss!

Nu har vi kommit så långt på bygget att väggar, fönster och tak är på plats! Det har gått hiskeligt fort. Bygget började nämligen bara 1 vecka efter att Erin är född. Vilket ju inte ens är 2 månader sedan, och ändå har vi redan så mycket på plats. Till och med fasaden har påbörjats förra veckan. Det ska bli ett mörkgrått hus. Vi älskar stora fönster, det kanske syns :P Men vi håller som bäst på att fundera vad vi ska beställa för rull-/spjälgardiner för både insyns och solskydd. Det lär antagligen också behövas :D

Vi försöker hälsa på bygget varje dag! Främst blir det ju kvällstid eftersom Philipp jobbar, men ganska ofta (om det är någorlunda fint väder) går jag också en promenad till bygget med flickorna i vagnen. Nu har det varit lite ruskigare väder den senaste veckan så vi har faktiskt hållits mera hemma, även om vi endast har cirka 2 km till bygget så har det inte varit särskilt trevligt promenadväder, alls. Men vi stannar alltså i Karperö i och med husbygget!

Inflyttning är det tänkt att ska ske i april! Så vi får hoppas att allt går bra och att vi får flytta in då. Ser så hiskeligt mycket fram emot nästa sommar i ett eget hus, med egen gård! Och på tal om gård har vi nyligen också börjat planera trädgården. Ska träffa en trädgårdsplanerare förhoppningsvis nästa vecka!

Att sånt har vi också på gång! Kommer kanske någon uppdatering här på bloggen ibland också, men främst uppdatrar jag alltså på instagram.

Sara.

En vecka som gräsänka

Jag är ganska lättad över att det äntligen är fredag! Jag har nämligen varit gräsänka hela veckan medan Philipp har varit på arbetsresa från måndag till fredag. Man kan alltså lugnt konstatera att jag är ganska slut just nu. Vi har försökt ha mycket program om dagarna, det behövs så att vi inte bara sitter hemma från tidig morgon till sen kväll. Då går tiden lite snabbare trots att det förstås också är ganska tungt att ha mycket program för mig just nu. Det är egentligen endast idag som vi inte har något annat program. Vi har haft många träffar med vänner och för övrigt också gått många, långa promenader och lekt mycket ute på gården. Skönt att det åtminstone har varit ganska fint väder hela veckan!

Jag har hunnit blivit lätt beroende av rabarberpaj denna vecka. Fick en hel påse rabarber av min mamma och har redan bakat två pajer. Så gott med ljummen rabarberpaj och glass. Mums! Hade ingen bild på den nu men ändå väldigt, väldigt god! Rabarberpaj hör liksom juni till. Jag minns att jag bakade samma paj med samma recept förra juni också. Jag frös förstås ner en hel del paj i veckan och tror bestämt jag ska koka mig en kopp kaffe och värma upp lite paj när jag skrivit klart detta inlägg.

Jag hade ju förresten ultraljudet i onsdags, allt såg bra ut med mini och nu har vi inget besök förrän om 5 veckor! Just eftersom allt såg så bra ut. Mini växer helt på mittkurvan och mitt blodsocker har varit riktigt bra nu i en månad. Har bara haft 2 förhöjda värden på en hel månad och inte behövt höja insulinet en endaste gång sedan det senaste sjukhusbesöket. Skönt så!

Sara.

Sandlådepremiär

I veckan gjorde vi sandlådepremiär med Lia! Till en början var hon väldigt fundersam. Satt mest och tittade sig runt i hela lekparken. Till saken hör ju att vi faktiskt inte har varit så mycket utomhus med henne sådär att hon har varit vaken. Jag brukar nämligen ofta utnyttja våra promenader och utomhusvistelser så att hon sover, och i parken har vi bara gungat en stund när vi gått förbi och sen har hon fått sova. Jag förstår alltså verkligen att det finns mycket som fascinerar henne utomhus! Hon minns knappast mycket från förra sommaren liksom :P

Sedan när hon också fick ta av sig vantarna blev det betydligt mer intressant med själva sanden. Hon kände på den, hittade kottar och stenar (allt ska förstås i munnen) och var allmänt fascinerad av de småkryp och myror som råkade gå förbi. Känner att vi absolut måste gå till sandlådan igen och då också ta med några leksaker!

Jag råkar dessutom veta att Lia kommer att få en liten sandlåda till födelsedagspresent :D Och då kan vi ju leka i sandlådan hur mycket som helst. Vi bor visserligen ganska nära lekparken men jag bara känner att jag inte alltid vill gå ut två gånger. Först på hundpromenad och sen tillbaka för att leka. Även om jag sällan sett så mycket människor i parken känns det inte heller helt rätt att ha med hund när man egentligen inte får. Och då känns det bättre och smidigare att ha en helt egen sandlåda på gården så att Elmeri också kan vara med när vi är ute på gården och leker. Sen kan man ju ändå gå till parken för andra aktiviteter när hon blir lite större och kan använda mer av ställningarna där.

Gungan är alltid en hit! 

Sara.

Back To Top