Hallå bloggen!
Det här hade ni inte trott, va? Ett inlägg från mig. Tänkte liksom bara titta in och säga hej. Jag har funderat mycket över vad jag ska göra med bloggen. Tiden har inte riktigt räckt till, även om jag väldigt gärna skulle vilja fortsätta blogga. Det är liksom min hobby att få sitta och pilla med bilder och få skriva lite text. Emellanåt under vintern har jag roat mig med att göra klart en del fotoböcker och till viss del fyller det mitt behov, men inte helt. Så nu tänkte jag passa på att plita ner några rader här ikväll och se lite hur det känns.
Åtminstone hela hösten höll Erin mig upptagen på kvällarna med sitt ”kvällsskrik” (vet inte riktigt vad man ska kalla det, men hon skrek i några timmar och det fanns inget som kunde trösta henne!) och somnade inte förrän 23 och då fanns det liksom NOLL minuter för någon ”egen tid” alls. Jag var bara trött och slut och ville bara gå och lägga mig själv då också. Nu har Erin faktiskt börjat somna lite mer humanare tider (typ klockan 21) men ändå har jag inte riktigt haft så mycket ork om kvällarna. Även om jag så gärna VILL hinna så mycket. Inte bara med bloggen förstås!
Jag minns inte ens vad jag skrivit här på bloggen och vad jag bara skrivit ner ”för mig själv”, för jag har förstås fortsatt dokumentera flickornas utveckling m.m., även om jag inte dokumenterat det här. Jag tycker ju om att skriva. Men kort och gott kan jag väl sammanfatta att vi har haft ett väääldigt intensivt halvår. En vild 1,5 åring (som ju faktiskt snart fyller 2!!), en nyföding, ett husbygge och en lägenhetsförsäljning, m.m. m.m. Det är alltså liiiite mycket nu, kunde man väl säga.
Erin har alltså hunnit bli 6 månader! Förstår inte ens hur det är möjligt? Tiden har gått så hiskeligt fort. Hon är så ”med” och sååå gullig och har alltmer börjat visa sin egen vilja och personlighet. Vid 6 månader började vi bland annat med att introducera mat åt henne och hon vill verkligen inte äta. Vi har försökt nu i flera veckor men hon bara kniper ihop munnen. Börjar bli lite orolig för att jag har fått en till liten envis person till detta hushåll. Hehe :P
Det är också så gulligt hur systrarna har börjat få lite mera ”sällskap” av varandra. Lia skulle så gärna leka mera med Erin. Tar henne i handen och ”drar” med henne och säger ”kom Erin”, när hon vill visa sin syster någonting. Jag smälter! Lia är också för det mesta så snäll med sin syster och jag har faktiskt inte märkt av någon avundsjuka/svartsjuka (ännu). Nu är dessa två alltså 6 månader respektive 1 år och 9 månader. Jag kan i alla fall rapportera att det har blivit pytte, pytte lite lättare med dessa två. Men ännu kan man nog inte lämna dem ensamma i samma rum för ens en sekund. Men åtminstone kan jag nuförtiden ha Erin på golvet utan att jag själv sitter bredvid och vaktar eller ha henne bakom vårt ”staket”. Detta kunde jag inte göra för några månader sedan. Jag har förresten många gånger tänkt skriva ett inlägg om hur det är att ha pseudotvillingar, kanske kommer det någon dag!
Kanske det räcker med text för idag! Kan så här i slutet meddela att det kändes väldigt skönt och roligt att skriva ner lite text. Även om jag faktiskt denna gång bara laddade upp bilder från telefonen till datorn. Hela grejen med mitt bloggen känns ändå lite som att jag ändå vill sätta tid på bilderna också. Men kanske jag får ”nöja” mig med detta så länge tiden inte riktigt finns. Den återkommer väl (eventuellt?) tids nog :P
Sara.
