skip to Main Content

Madeira 2019 – Del 3

Dag 6

Efter frukost och lite solande (och lek) på terrassen begav vi oss iväg mot centrum. Vi hade nämligen planerat att åka upp till Monte denna dag.

Lia somnade som tur i vagnen medan vi promenerade. Det tog väl ungefär 1 timme för oss att gå från vårt hotell till andra sidan staden där liftarna upp till Monte ligger.

Eftersom Lia ännu sov tog vi några omvägar på slutet. Vi tänkte att det skulle vara trevligt att besöka saluhallen! Dock tänkte vi inte alls på att det råkade vara söndag, och därmed var saluhallen stängd. Lite synd, men vi har ju faktiskt sett den förut också. Någonstans här råkade Lia också vakna och vi kunde vandra vidare till liften.

Lia tyckte att det var hemskt spännande att åka upp med liften. Även om jag är lite höjd- och flygrädd tycker jag konstigt nog inte alls att det är särskilt läskigt att åka upp med en dylik lift.


Väl uppe i Monte vandrade vi till kyrkan, en kort promenad från liften. Vi började alla känna oss lite hungriga och råkade hitta ett gulligt litet café precis intill kyrktrapporna.

Sweet Monte.

Vi beställde varsin smörgås och Lillis fick äta sitt medhavda mellanmål.

Utsikten över Funchal var inte fy skam.

Hade vi inte haft med oss vagnen hade jag gärna besökt den botaniska trädgården igen, när vi en gång befann oss här uppe. Den är tyvärr inte särskilt vagnanpassad och vi hade inte med oss bärselen på dagens utflykt heller. Så efter vår lilla lunch och sightseeing uppe i Monte åkte vi ner tillbaka till centrum igen.

L pratade förstås med våra medresenär under färden ner. Inte det minsta blyg för det mesta.

Vi promenerade tillbaka genom centrum. Alla butiker var tyvärr stängda eftersom det var söndag. Fönstershoppade i några gulliga barnklädesaffärer. Philipp tyckte säkert att det var tur att det var söndag 😛

Philipp stannade för att köpa en glass vid Ritz. Själv ville jag ha en Kinder Bueno glass från en kiosk. Ingen bild på den dock.

Tillbaka på hotellet. Vi tog oss ett dopp i inomhuspoolen hela familjen!

Lillis lekte med sin nya sim-pivgvin!

Vi kunde inte bada länge på grund av lite väl kallt vatten för L.

Uppklädda och redo för middag!

Försökte söva L innan middagen, lyckades icke heller ikväll.

Vi hade bokat bord vid Come Together, en restaurang precis bakom vårt hotell med härlig utsikt. Eller nåja, från vårt bord var utsikten inte så hemskt härlig, men de som fick sitta vid fönstret hade fin havsutsikt i alla fall. En svensk man erbjöd sig ta foto på oss. Kanske den enda bilden på oss alla 3 under resan? Den svenska mannen pratade länge och väl med oss också. Erkände ej att jag pratade svenska, haha. Jag sa att jag var från Finland och sen försökte jag undvika att prata högt med Lia. Vet inte vad som felar mig. Haha.

Kul grej som hände under middagen var att en man friade till en kvinna (vid ett av borden med fin utsikt). Det sattes på romantisk musik helt plötsligt, en kort stund senare började alla jubla och sedan hörde vi hur kvinnan utbrast ”I said yes”. Blev nästan tårögd. Skulle personligen hata att bli friad till på det sättet, men nog var det ju himla fint och romantiskt ändå! Fällde som sagt eventuellt en tår…

Avokado och räkor till förrätt. Mums!

Till huvudrätt åt vi någon typ av schnitzel. Också väldigt god. Sen tog tyvärr den goda servicen slut. Philipp beställde en efterrätt åt sig som tog en eeeevighet att få in. Lia började bli trött och jag tror att vi väntade 45 minuter på den där förbannade efterrätten. Vi frågade efter den flera gånger, försökte avbeställa osv. Men tydligen ”tar det så länge att flambera frukter”… öööh okej?! Så när Philipp väl fick in sin efterrätt var L helt övertrött och ledsen och vi väldigt trötta på stället. Så synd på ett annars helt bra ställe!

Dag 7

Hotellfrukost-typer.

Vi chillade på terrassen en stund efter frukost och begav oss sedan ut på en liten promenad längs med stranden.

Pausade i något skede för en liten lunch! Smörgisar.

Vandrade vidare.

Mera terrasschill.

Den sista kvällen återvände vi faktiskt till samma restaurang som vi hade ätit på den första kvällen. Vi var sugna på pizza och Philipp hade pratat om hur god pizzan första kvällen var! Sagt och gjort vandrade vi till samma restaurang, utan bordsreservering. Vi fick typ de sista platserna i ett ”sidorum”. Så det lönar sig nog att boka bord. Il Basilico hette restaurangen och låg precis bredvid hotellet. Man ser faktiskt restaurangen skymta här på bilden ovan, tagen från vår terrass. Bakom träddungen till vänster i bild.

Mycket god pizza!

Mätta och belåtna typer.

Dag 8 

Sista dagen! Vi hade bokat sen utcheckning och fick den faktiskt utan någon extra kostnad till och med! Pratade snällt med receptionen och så fick vi stanna på rummet till klockan 14. Supernice med baby! Vet inte riktigt vad vi annars hade gjort i flera timmar, med hela bagaget.

Lek på terrassen de sista timmarna.

Beställde upp room service. Ingen extra kostnad alls på room service. Äsch att vi inte hade utnyttjat detta innan 😀 Philipps pizza och min burgare vad dessutom betydligt godare än det vi ätit nere i poolbaren. Konstigt nog, eftersom jag förstod att det kom från samma kök.

Även för färden tillbaka till flygfältet hade vi bokat privat skjuts. Samma som tog oss till hotellet. Framåtvänd bilstol även denna gång, men kände ändå att det är bättre än i bussen i famnen. Dessutom gick det snabbt och smidigt och var inte så dyrt heller.

Flyget var något försenat så vi försökte underhålla en väldigt trött minimänniska i ett stekhett flygplan i en timme. Förstod inte helt varför vi måste vänta 1 timme inne i planet, eller varför de inte kunde sätta på mera kylning. Åtminstone delade de ut vatten.

När vi äntligen kom oss iväg somnade Lillis ganska snabbt i min famn.

Vi bad om att få baby-bassinetten eftersom vi satt längst fram, men genast jag försökte flytta över L vaknade hon. Det var alltså inte särskilt lyckat. Hon fick inte heller sitta upp i den, utan var tvungen att ligga ner. Vilket hon förstås inte alls ville. En stund senare somnade hon ändå i min famn igen. Minns nu inte helt hur mycket hon sov i flyget, men kanske någon timme max. Resten av resan fick vi bara försöka underhålla henne så gott vi kunde.

Framme i Helsingfors, medan vi stod och väntade på våra resväskor kom en kvinna fram till mig och berättade att hon hade blivit så glad av Lillis. Att hon hade ”gjort hennes dag” av att vara så gullig och på så glatt humör i flygplanet. Jag tror nog bestämt att jag fällde en tår där och då. Trots att flygningen gick relativt bra var det ändå väldigt ansträngande att ha en bebis i famnen i 6 timmar. Underhålla, söva, trösta, m.m. Och hon var verkligen inte glad hela flygningen heller, haha. Med en växande gravidmage är det inte heller särskilt bekvämt att sitta med barn i famnen hela tiden och för det mesta ville Lillis förstås sitta just i min famn. Jag var ganska så färdig och trött där mitt i natten, och så lite gravidhormoner på det. Men sååå snällt av henne att komma fram och säga det. Då kändes allt genast så mycket bättre! <3

Som tur hade vi bokat rum på Hotel Glo som faktiskt finns inne i flygfältet. Vi stegade raka vägen dit och slocknade snabbt. L sov en rekordnatt! Hon har aldrig förr och aldrig efter sovit så länge. Vi vaknade nämligen 11:30 och höll på att missa utcheckning till och med. Hotellrummet saknade fönster, och vi hade ju en tung dag bakom oss. Så jag antar att bådadera gjorde sitt för rekordet! Efter att ha ätit en sen frukost på flygfältet (ifall man missat hotellfrukosten fick man vouchers från hotellet som man fick utnyttja i ett café i närheten) körde vi sedan raka vägen hem från Helsingfors! Hade annars tänkt stanna vid Ideapark eller Ikea på vägen, men eftersom vi sovit så länge så fick vi ändå skippa det. Och skönt var det ju att komma hem också.

Summa summarum: En mycket bra resa på alla sätt och vis. Jag är väldigt glad över att vi åkte iväg och det var nog faktiskt lättare än jag tänkt att resa med en 10 månaders baby. Vi hade släpat med all mat hemifrån åt L, plus att jag ännu ammade lite och L var nog allmänt nöjd för det mesta under resan. Verkade gilla läget. Madeira är ju oftast inte heller så hett så det var verkligen ett behagligt ställe för oss alla att resa till. Vi fick förstås anpassa vårt program lite från vad vi annars brukar göra; Vagnvänliga aktiviteter, tidigare middagar och mera tid på hotellet. Men skönt så! Ett tips dock: Det hade varit lättare att resa innan hon började röra sig framåt.

Vi vet ju inte när vi kommer oss iväg nästa gång. Vi måste helt enkelt se hur det känns sedan efter att mini är född och när det känns lämpligt att åka någonstans. När L var 3-4 månader var vi i Tyskland, men i nuläget kan jag inte alls säga om något dylikt blir aktuellt eller inte. Vi får se hur det känns helt enkelt. Resesuget kommer nog när och om det kommer! 🙂 Just nu har jag verkligen inte alls lust att åka någonstans, men det är nog mest för att jag inte skulle vilja sätta mig många timmar på ett flygplan i mitt nästan höggravida tillstånd. Inte för att jag skulle det heller, men ni fattar säkert poängen 😛 På denna resa var jag för övrigt gravid i vecka 18-19 ungefär. Riktigt lämplig tidpunkt tycker jag. Tidigare mådde jag för illa för att kunna njuta ordentligt och senare hade det bara blivit jobbigt på alla sätt och vis. Jag tycker alltså att vi prickade in resan perfekt med tanke på gravidveckorna. Om jag nu gör detta inlägg och denna paragraf ännu lite längre, var vi faktiskt lite oroliga över Zikaviruset. Insåg att risken fanns först efter att vi bokat! Det finns nämligen viss risk för att Zika kan spridas till Madeira. I nuläget finns inga fall och man har inte hittat viruset där, men de rätta myggorna finns där! Efter att vi bokat och jag panikerat lite, frågade jag både min rådgivningstant, rådgivningsläkaren + använde mig av Mehiläinens digiklinik. Samtliga tyckte ändå att jag kunde åka eftersom risken var så hemskt liten. Försökte förstås se till att inte bli myggbiten under resan, men vi såg faktiskt inte till så många myggor alls.

Sara.

Madeira 2019 – Del 1

I mars åkte iväg på en veckas solsemester. Närmare bestämt till Madeira. Vi hade länge planerat att vi skulle åka, men fick det liksom inte bokat trots att vi hade bestämt ställe och vecka för länge sedan. Bara 3 veckor innan avresa bokade vi, och fick resan till och med lite billigare. Inget riktigt ”sista-minuten-pris”, men fick faktiskt bokat en svit till samma pris som ett vanligt rum. Inte alls illa. Det visade sig vara ett ypperligt val då vi reste med baby. Mera om det lite senare.

Första natten sov vi på hotell GLO på flygfältet. Så galet praktiskt att hotellet faktiskt finns inne i terminalen. Att checka ut från hotellet och sedan checka in till flighten gick liksom på 5 minuter.

Så sent som kvällen innan visste vi fortfarande inte om vi faktiskt skulle kunna åka. Jag hade åkt på universums värsta spysjuka och blev till och med intagen till akuten på dropp efter att inte ens ha kunnat dricka vatten på över ett dygn. De var väl extra försiktiga eftersom jag är gravid. Men ändå. Natten till lördag hade jag alltså legat på akuten och till Helsingfors skulle vi köra på måndag. Nåväl, jag hade ju ändå 2 dagar på mig att bli frisk… men så blev Philipp sjuk på söndag kväll! Det hann bli väldigt spännande. Lyckligtvis slog spysjukan inte riktigt lika hårt på Philipp som på mig. Och tur var väl det, för då hade vi nog inte kunnat åka.

Philipp mådde inte alls bra på ditresan, men åtminstone kom vi oss iväg och många gånger under resan hann vi säga åt varandra vilken tur det var att vi ändå inte hade avbokat. Philipp klarade nämligen av att både köra till Helsingfors samt att sitta nästan 6 timmar på ett flyg! Hurra.

Det var betydligt svårare att hålla en 10-månaders bebis nöjd på ett flyg än en 3-månaders. Jag ammade när vi startade och då somnade L genast och sov i kanske 1 timme. Vaknade lämpligt till serveringen. Lite senare under flygresan, då vi märkte att hon blev riktigt trött igen satte jag henne i bärsele och fick henne att somna i den, framme vid ”köket” i flyget. Flygvärdinnorna var snälla och drog till och med för gardinen, så att L inte skulle bli distraherad av alla resenärer som gick på toaletten. Hon somnade snabbt och sov i en timme till.

Jag tänkte komma med lite resetips såhär mellan varven i denna inläggsserie och här kommer det första:

  • Att resa med baby, tips nummer 1: 
    Ha med en bärsele! Det är verkligen guldvärt i flyget. Eftersom vi har en resevagn som man kan ha med sig i kabinen behövde jag inte bärselen så mycket på flygfältet. Men att ta sig in och ur flyget, samt att få babyn att somna under flygningen är en bärsele verkligen någonting man bör ha med sig! Jag hade inte med vår sist vi flög och ångrade mig innerligt när jag såg hur smidigt alla andra föräldrar bar ut sina barn ur flyget. Man kan ju hamna att köa eller gå långa vägar och dessutom ha med sig en massa väskor. Ta med en bärsele!

Man behöver ändå inte ta med sig mycket underhållning för en 10 månaders på ett flyg. Det räcker med att bläddra i säkerhetsföreskrifterna eller att leka med pappersmuggar och vad som helst. Allt är intressant! Leksakerna vi hade med oss var nog inte alls lika intressanta. Som sista utväg hade vi tänkt ta fram YouTube, men det behövdes ej denna gång.

Vi hade enorm tur att ha en hel rad för oss själva på flyget. Både på dit- och hemresan! Vi hade alltså inte bokat en egen plats för L. Nu när vi faktiskt har upplevt detta, alltså hur lyxigt det är att ha mera utrymme för saker och att kunna sätta ner henne lite ibland, skulle jag starkt överväga att boka en egen plats åt henne nästa gång. Såtillvida att det inte kostar en förmögenhet. Men en slant skulle jag definitivt betala för det.

6 timmar gick förvånansvärt snabbt. Medan Lillis sov kunde jag lyssna på några poddar och sluta ögonen en stund. Skönt! Resten av resan gick liksom till underhållning på olika sätt.

Lite ansträngande var det nog att flyga med en 10-månaders, men inte alls så farligt som jag hade befarat. L grät nog inte alls så mycket under resan och tanten bakom oss sade till och med åt oss efter att vi landat, att vi hade en så ”snäll baby”. Även om jag annars ogillar detta uttryck, måste jag säga att det i denna stund kändes väldigt skönt att höra just de orden efter en flygresa när man tänk att man stört sina medresenärer med sin lilla vilda baby 😛

Vi landade i Funchal, där vi hade bokat en privat transport till hotellet. Tyckte att det var lite för läskigt att sitta med en baby i famnen i en buss i över 30 minuter. Vi hade alltså bokat privat transport inklusive bilbarnstol. En bakåtvänd stol fick vi givetvis inte. Men detta hade jag nog nästan tagit förgivet. En stol hur som helst, och för övrigt var det ju också ganska skönt att komma fram till hotellet snabbt.

Om jag inte missminner mig kostade det 40 euro per väg och hade man tagit transport via Apollo, hade det ju också kostat en del (20 euro per person, tror jag). Nöjda var vi hur som helst med denna lösning och bokade också genast hemresan efter att den trevliga kvinnan kört oss till hotellet.

Framme på hotellet!

Beundrade vår stora, fina terrass en stund och packade upp lite resväskor innan vi begav oss ut på restaurangjakt.

Nöjda personer både ovan och nedan!

Inspekterade också poolområdet innan middagen.

Lillis är redo för middag!

På bilden nedan, precis ovanför Melia-skylten till höger låg vår megaterrass. Det perfekta rummet för oss!

Vi hade blivit rekommenderade en italiensk restaurang nere på hörnet av hotellet. Det kändes lätt och smidigt att inte behöva gå så långt första kvällen. Philipp var ju kanske inte heller helt i toppskick ännu, dessutom började det bli ganska sent för Lia med 2 timmars tidsskillnad.

Jag åt en supergod Gnocchi-pasta. Mums! Observera den lilla brödtjuven uppe i bild. Hehe. Restaurangen hette för övrigt Il Basilico.

Efter middagen var vi nog ganska färdiga för att gå och lägga oss efter en lång resedag!

 

Dag 2

Jag hade tänkt dela upp resan på 3 inlägg. Istället för ett per dag, som jag brukar. Jag vill nämligen inte bara blogga Madeira nu i en månad, eller blogga om det lite nu och då i ett år 😛 Det får helt enkelt bli ett lite längre inlägg istället, nu när jag ändå faktiskt har lyckats få bilderna klara så här snabbt efter resan.

Vi vaknade till en något mulen morgon, men efter att ha ätit frukost var det helt plötsligt sol-väder istället.

Det visade sig förresten vara helt omöjligt att förutspå dagens väder på morgonen. Trots att molnen kunde ligga såhär runtomkring oss var det ändå soligt på terrassen mest hela tiden. De två första dagarna tittade vi på väderleksrapporten titt som tätt för att ”planera dagen”, men efter dag 3 slutade vi med detta. Det var ändå lönlöst och trots att det visade moln och regn så var himlen liksom ändå blå. Lite märkligt det där, men jag antar att vädret helt enkelt är ganska ombytligt och svårt att förutspå på Madeira.

Vi började dagen med lite chill på den ”lilla” terrassen. L lekte och försökte dra av sig mössan mest hela tiden. Vi försökte hålla henne i skuggan, men det var lättare sagt en gjort.

Bara några dagar innan resan hade hon lärt sig ställa sig upp mot saker, man fick vara på sin vakt.

Utsikt från andra sidan terrassen.

Vissa lekte. Andra chillade.

Mera utsikt.

Efter en stunds solande vandrade vi iväg mot det lokala shoppingcentret Forum Madeira. Även om vi hade packat mycket, visade det sig att Philipp hade glömt sina shorts där hemma. Så det blev shortsjakt första dagen. Kul kuriosa är ändå att han faktiskt hittade ”de glömda shortsen” när vi skulle packa för hemresa igen. Men nåja, han hittade ett par snygga shorts ändå!

Lillis somnade under shoppingturen.

En är ombytt, den andra har vaknat.

Vandrade omkring lite till. Beundrade utsikten.

Hotellet igen.

Vi återvände till terrassen för lite mera lek. Vi var verkligen supernöjda med val av hotellrum och denna gigantiska terrass. Lia kunde tryggt leka och vi kunde ändå sola och ta det relativt lugnt under tiden. På en liten balkong hade vi ju inte kunnat det. Och att chilla vid poolen med en mobil 10-månaders känns kanske inte helt lyckat. Detta var alltså en perfekt lösning för oss. Vi kom att hänga väldigt mycket här på terrassen under resan.

Det började så småningom bli lunchdags och vi orkade inte gå så långt utan gav hotellets poolbar en chans.

Det visade sig dock inte vara någon höjdare. Men nåja, helt okej.

Till kvällen hade vi bokat bord vid en annan restaurang riktigt nära hotellet. Leeno’s. Redan en timme innan vår bokning vandrade vi iväg på promenad med hopp om att L skulle sova en stund innan och därmed orka vara på bra humör på middagen, och det lyckades riktigt bra! Hon sov kanske 30 minuter och det hjälpte nog tidsskillnaden ganska mycket.

De flesta restauranger öppnade ganska sent. Vissa alltså först klockan 19. Med en baby som brukar gå och lägga sig vid 20 finsk tid var de första dagarna alltså lite kinkiga med att gå och äta sent. Vi vara med andra ord glada över att hon sov en stund och därmed också orkade äta middag med oss.

Strandpromenaden.

Lia fick en urgullig liten stol-in-stol! Där satt hon nöjd. Vi beställde för övrigt alltid in lite bröd åt henne på restaurangerna. Hon hålls vid gott humör när hon får peta på och plocka i sig det, medan vi äter.

Philipp åt en biff på en het sten. Här visar servitören hur man ska tillaga den. Gott var det! Själv åt jag en annan biff denna kväll, men smakade givetvis ett stycke well done biff av honom också.

Och Lillis orkade hänga med!

 

Dag 3

Vi vaknade till en klarblå himmel.

Efter frukost bosatte vi oss på terrassen. Lia lekte och vi chillade.

En något blåsigare dag, vilket man kan se på havet här nedan. Molnen började klättra emot oss på himlen. Det visade sig dock IGEN att molnen bara stannade där borta som en lång strimma. Lite lustigt ändå.

Efter några timmar av lek på terrassen skulle L sova middag. Denna gång testade vi söva henne ute på terrassen istället. Det gick riktigt fint, och här sov hon också betydligt längre än när vi först promenerade och sedan satt ut henne på terrassen.

Det var liksom lite kritiskt att åka i tyst hiss, gå genom en lång tyst korridor och hela vårt hotellrum och ut på balkongen. Dagen innan hade hon vaknat när vi försökte oss på detta. Då hon faktiskt somnade på balkongen sov hon riktigt bra.

Innan resan var jag lite orolig över om hon faktiskt kommer att sova i vår resevagn på dagen. Jag tänker ju att den kanske inte är så ”bekväm”. Men hon sov nog nästan lika bra som hemma i Emmaljungan. Hemma sover hon cirka 2 timmar och på resan sov hon för det mesta 1,5 timme. Riktigt bra ändå. Och jag hade nog inte velat släpa med mig Emmaljungan hur som helst. Vi hade varit tvungna att köpa en (svindyr) skyddande väska för den, vagnen hade antagligen ändå fått några skavanker på flyget och dessutom hade det ofta inte funnits tillräckligt med plats att ha med den på restauranger och diverse äventyr.

  • Att resa med baby, tips nummer 2: 
    Köp en bra resevagn! Bra behöver ju inte nödvändigtvis betyda dyr, men det är så mycket smidigare att resa om man faktiskt kan ha med vagnen överallt. Efter att ha haft Yoyon nu i nästan daglig användning i över ett halvt år skulle jag aldrig byta bort den. Och efter att ha flugit med den två gånger kan jag också konstatera att jag inte heller skulle köpa en resevagn som man inte kan ha med sig in på flyget!

Då Lillis vaknade från sin tupplur gav vi poolbaren en till chans. Det visade sig dock även denna gång inte vara en särskilt lyckad idé. Min club sandwich var alldeles för torr och tråkig! Precis som toasten dagen innan. Detta blev alltså sista gången vi åt lunch i poolbaren. Lyckligtvis fanns det många restauranger och caféer runtomkring hotellet. Själv klarar jag mig åtminstone inte att vara utan ätbart från hotellfrukost till sen middag. Speciellt inte nu som preggo.

Till L hade vi med oss en massa barnmat från Finland. Hon var med andra ord riktigt nöjd med sin lunch!

Vi hade alltså släpat med oss cirkus 10 kg barnmat till Madeira. Hehe. Inget jag ångrar! När vi kollade utbudet i de lokala butikerna hittade vi nog inte alls något bekant eller något som jag var särskilt sugen på att köpa åt henne. Och sedan hade vi ju mycket plats i resväskorna på hemvägen 😛

Efter lunchen tog jag mig mitt första dopp i utomhuspoolen! Hiskeligt skönt, trots att det nog var lite kallt att ta sig i.

På eftermiddagen hade vi bestämt oss för att vandra in till stan. Cirka 3 km. Den största orsaken för mig var att jag hade glömt hemma laddaren till min undervattenskamera. Hemska saker! Jag ville ut på jakt efter en sådan.

Vi besökte det lokala shoppingcentret med det lokala ”Gigantti”, men ingenstans fanns en laddare. Det skulle ta 3-5 dagar att beställa, så det var ju ingen vits. Var förstås besviken. Men nåja. Vad kan man. De var också totalt ohjälpsamma i butiken när jag försökte fråga om det fanns andra ställen där jag kanske kunde hitta en laddare, men nej. Fick ingen hjälp.

Vi fortsatte färden! I shoppingcentret hade vi åtminstone hittat en trevlig liten leksaksbutik där vi köpte en vattenleksak åt Lillis (som för övrigt visade sig vara en stor hit!).

Strosade genom stan.

Gick till gamla stan och kollade in vårt förra hotell. Vi hade lätt tagit det hotellet igen annars, men det är 16-års åldersgräns på det, så det gick tyvärr inte denna gång.

Gamla stan.

Philipp hade kollat upp restaurang på TripAdvisor (naturligtvis!) och kvällens val föll på Le Jardin på Rua de Santa Maria. Jag åt en god biff och Philipp dagens fisk. Jag är lite försiktig med fiskarna på Madeira, eftersom det inte alltid är lätt att hitta gravidrekommendationer på fiskar som man inte riktigt känner till det svenska eller finska namnet på. Men jag gillar ju biff, så ingen fara här!

Lillis hann bli trött! På denna restaurang fanns för övrigt ett riktigt fräscht skötbord på toaletten. Så bra! Efter maten vandrade vi sedan tillbaka 4 km till hotellet. L somnade genast och sov hela vägen. Vaknade inte ens när vi klädde på henne pyjamasen på hotellet!

Fortsättning följer!

Sara.

MINISEMESTER I WARNEMÜNDE OCH LÜBECK

På lördagen packade vi ner oss i bilen med riktning norrut. Vi skulle spendera tre dagar på den tyska kusten. Något jag velat göra i flera år. Först hade vi tänkt köra ner till Tyskland med egen bil via Sverige. Men efter att ha planerat rutt och kollat priser insåg vi att det skulle bli lite för stressigt och dessutom ville vi inte spendera hela Philipps sommarsemester på resande fot. Därför bestämde vi oss för flyg och hyrbil denna gång istället. Mycket förmånligare dessutom.

Warnemünde var alltså destinationen. De tog 5 timmar att köra dit från svärmor i Altenberge. Till vår megastora förvåning orkade lillis sova heeela långa resan. Eller hon vaknade kanske 20 minuter innan vi var framme och de 20 minuterna kunde vi underhålla henne med sång. Hon som inte annars sover så mycket kan verkligen det här med att sova i bil. Kanske det är det man borde syssla med om dagarna också hemma 😛

Nu tänkte jag annars att detta inlägg får bli jättelångt. Jag har ju redan bloggat om tysklandsresan i nästan en månad och vill faktiskt börja blogga om lite annat också. Nu får detta inlägg alltså bli ganska långt så att vi får denna resa överstökad, så att säga. Jag är lite osäker om jag någonsin lyckats blogga en resa ”till slut”. Men nu ser det faktiskt ut att lyckas!

Vårt hotell Yachthafenresidenz Hohe Düne låg vid en ganska stor hamn för fritidsbåtar och vi började förstås kvällen med att ta oss en promenad på bryggorna och tittar på båtar.

Vädret såg lite ostadigt ut, men det regnade inte och var ändå relativt varmt. Runt 18 grader kanske. Riktigt passligt med tanke på att de övriga dagarna i Tyskland alla hade legat på runt 30 grader. Skönt med lite svalare väder!

Här ovan syns själva Warnemünde. Hotellet låg på andra sidan kanalen från den lilla staden och man skulle ta sig över med en liten färja. Eftersom vi kom fram ganska sent och inte ville fara iväg så långa vägar denna kväll beställde vi bord på en av hotellets 6 restauranger.

Vi fick bord till restaurangen först till klockan 20, så vi hade bra med tid att vandra omkring på kajerna och jag passade på att amma på en parkbänk innan vi gick in i restaurangen. Större potential för en nöjd baby.

Den italienska restaurangen var riktigt bra! Vi åt varsin riktigt god bruschetta till förrätt.

Och en supergod pizza till huvudrätt.

Lillis ville inte riktigt ligga i vagnen medan vi åt, sova ville hon inte heller. Så hon fick sitta i famnen.

Tacksamt att äta just pizza när man har ett stycke baby i famnen.

Det här var faktiskt årets villaavslutning för oss. Vi hade kanske inte riktigt tänkt till när vi bokade resan och insåg inte att det var villaavslutningen vi missade. Men det gick nog riktigt bra så här också! God mat och trevligt sällskap är ju aldrig fel.

Hotellet var för övrigt super! Vi hade meddelat att vi hade ett barn med oss, och rummet var då utrustat med ett underlag för blöjbyte, en godnattsaga, en egen babybadrock och tillhörande tofflor (det var alltså ett spahotell), en flaskvärmare, ett babybadkar, osv… Har aldrig upplevt något sådant förut. (Okej, vi har ju bara övernattat med henne på Scandic Jyväskylä tidigare, hehe!). Men i alla fall! Även om vi inte använde alla saker så var det ju en supergullig gest ändå.

Efter att baby hade gått och lagt sig delade vi på en miniflaska vin på balkongen. Mysigt värre.

 

Dag 2 i Warnemünde

Lillis hade nog en egen resesäng i rummet också, men efter x antal uppstigningar brukar jag tröttna, och då ta henne och babynestet till sängen. Morgontimmarna brukar hon alltså ofta sova i sängen med oss. Jag saknade verkligen vår bedside crib under hela resan! Jag har alltså verkligen lärt mig uppskatta den lite mer 😛 hehe.

Efter en otroligt god frukost (har tyvärr inga bilder), tog vi färjan över till Warnemünde. Själva turen tar väl inte så värst många minuter men väntandet på nästa färja och att alla skulle stiga ombord tar ju sin lilla tid. Dessutom, just när vi var framme på andra sidan verkade färjan få något problem med styrningen och kunde inte parkera vid kajen. Den andra färjan var tvungen att komma till vår undsättning och liksom knuffa in oss. Bra gick det alltså ändå, men vi såg att de var tvungna att ta bort hela färjan från trafik efteråt och parkerade den lite avsides. En polisbåt kom också och hjälpte till. Så lite spänning i tillvaro upplevde vi ju faktiskt, och den korta lilla resan över kom att ta lite längre än väntat.

Men fram kom vi ju ändå! Och här nedan syns för övrigt lite av spektaklet med polisgummibåten.

Vi vandrade sedan in till centrum. Det var inte alls långt. Kanske 500 meter.

Warnemünde var verkligen supermysigt. Precis ett sådant ställe jag hade suktat efter när jag ville till den tyska kusten. Philipp hade helt fått bestämma vart vi skulle och jag hade inte ens googlat stället på förhand. Men riktigt mitt i prick var det!

Vi promenerade runt och tog amningspauser på parkbänkar eller caféer när det behövdes.

Vi körde till och med lite offroad med vagnen. Här hade Emmaljungan nog varit ”snäppet” bättre faktiskt 😛 Men resevagnen är ändå väldigt lätt, så det gick bra att bära den en bit där det fanns sand. Annars fanns det riktigt bra små belagda stigar ner till stranden, vi råkade bara välja en som var lite väl sandig.

Det var inte riktigt strandväder, men vi njöt en stund av stranden i alla fall. Beundrade vågorna och strandkorgarna.

Vi gick nog omkring i flera timmar både längs med promenaderna vid havet, men också inne i den lilla staden.

Färjan tillbaka till hotellet gick lite smidigare. Vi behövde varken köa eller vänta och denna färja gick heller ej sönder under färden. Vi var ändå tillbaka i hotellet ganska tidigt så jag passade på att gå till poolen och spa-avdelningen. Det var verkligen skönt med en liten simstund. Har tyvärr inga bilder på det. Men poolen var jättestor och spat väldigt fint och härligt.

Det hade varit så praktiskt att äta vid hotellet dagen innan, så vi körde samma koncept även denna kväll. Denna gång hade vi bokat bord till ett steakhouse. Körde dock på en gigantisk burgare som jag absolut inte orkade äta upp. Men supergod även den! Och lillis somnade faktiskt och sov nästan hela restaurangbesöket. Det händer ju inte så ofta.

Fin utsikt från restaurangen.

Efter maten hade vi behov av att vandra lite till, så vi promenerade längs med bryggorna och kajen medan solen gick ner. Här följer en hel del bilder från den lilla promenaden. Det var så vackert med solnedgång vid havet, så kameran gick het.

 

Dag 3 i Warnemünde

Vi körde samma koncept även denna dag: Avnjöt supergod frukost på hotellet och sedan med färja över till Warnemünde. Tyvärr regnade det väldigt hårt och den enda som hade regnskydd var baby. Vi bestämde oss snabbt för att genast ta in på första bästa restaurang eller café för att vänta ut regnet. Och kanske bara en halvtimme senare slutade det faktiskt att regna och vi kunde vandra vidare efter en kopp kaffe.

Denna gång vandrade vi lite mera in mot centrum. Såg kyrkan och försökte jaga butik för att köpa blöjor (lättare sagt en gjort).

Någon timme vandrade vi. Inga blöjor hittades dock, men vi bestämde oss för att vi skulle klara oss med dem vi hade kvar. Utan att spara på dem någonting tror jag faktiskt att vi hade 3 blöjor kvar när vi kom hem till Karperö. Snacka om bra planering 😛 Hann dock nog bli lite nervös om de skulle räcka… men det gick ju bra ändå!

Lillis blev hungrig och vi blev lite kaffesugna på eftermiddagen så vi stannade på första bästa café, som ändå visade sig vara riktigt mysigt och trevligt med goda kakor.

På bra humör efter lite mat!

Så småningom började vi vandra tillbaka till hotellet. Vi hade kanske tänkt stanna och äta på någon restaurang inne i staden, men kom ändå fram till att det var lättast att välja en restaurang vid hotellet även denna kväll. Det var så smidigt att vara nära hotellrummet efter maten. Man vet ju aldrig hur den lilla tänker sova.

Sista kvällen valde vi en fiskrestaurang!

Man fick gå och välja sin egen fisk från en disk, och sedan också välja vilka tillbehör man ville ha till. Jag körde på lax med spenat och potatismos. Himmelskt! Jag älskar kombinationen lax och potatismos, brukar alltid ta det om det finns på menyn. Philipp tog en gös med stekt potatis och wokade grönsaker. Till efterrätt delade vi på en varm chokladkaka med kokosglass. En riktigt lyckad kombination.

Och lilltösen bestämde sig åter igen för att sova under middagen. Vilken lyx!

 

Dag 4 – Lübeck

Dag 4 var det dags att packa ihop och köra mot Hamburg flygfält. Denna gång ”endast” en tvåtimmarsresa. Eftersom vi hade gott om tid bestämde vi oss att ta en liten avstickare till Lübeck. Det ligger nästan på vägen. Philipp hade aldrig varit dit förut och jag har bara varit där några timmar när vi var på genomresa på klassresa från gymnasiet.

Nog för att vi också nu bara hade en kort stund på oss. Vi tog oss cirka en och en halv timme tid i staden.

Visserligen mindes jag att Lübeck var mysigt och vackert, men HUR vackert det var hade jag nog glömt bort. Hit vill jag absolut komma igen.

Vi tog amningspaus på en bänk! (Bilden ovan)

Rådhuset på bild ovan.

Vi köpte med oss lite croissanter som vi sedan åt i bilen på vägen till flygfältet. Det hade varit trevligt att fika i Lübeck men tyvärr hade vi inte tid med det denna gång.

Flygresan hem tillbaka till Vasa gick otroligt bra, igen. Jag kunde till och med ta fram min Vauvalehti, som jag hade köpt på flygfältet i Vasa på ditresan och inte ännu hunnit öppna. Lyckades kanske läsa igenom halva tidningen. Lyx! Denna gång hade jag inte riktigt haft tid att pumpa någonting heller, så det blev amning vid uppstigning. Men nu var vi ju redan lite ”modigare och erfarna” med två flyg bakom oss. Så det gick riktigt bra det också!

Sara.


English summary: 

3 days in Warnemünde and 1 afternoon in Lübeck. I have wanted to go the German coast for years and finally we made it there. It was nice with a little vacation-in-vacation just the three of us and Warnemünde was a really cute and perfect spot. I loved it! It was exactly what I had been logning for. We mainly did a lot of walking and a lot of eating. On the way to the airport in Hamburg we stopped in Lübeck. Apparently it was almost on the way. I had been in Lübeck only once before, 10 years ago for a couple of hours. I really didn’t remember that it was such a lovely town. I would like to go back there again and stay a bit longer. The flight back with baby went really well again. She seems to like flying! I could even chill and read a magazine during the flight. Which I normally never have time for anymore. 

Back To Top